Nyårsafton

Årets sista dag, det känns konstigt på något vis. Tiden har gått fort och mycket har vi hunnit med. Men iallafall, nu sitter jag och väntar på mamma i sadelkammaren som ska komma och leverera mig mat.

Hilda och jag gav oss ut på en långtur idag, närmare 1,5 timma. Hon har gått lite hårdare de senaste två dagarna så en kravlös ridtur var behövligt för oss båda. Nu ska jag hänga i stallet och storstäda, sopa och fixa fram tills midnatt.

Hästarna får gå in vid 20.00 tiden och stå inne under natten, då det tyvärr smälls en del. Hilda får öronen proppade med bomull och sen en öronluva på det, så förhoppningsvis tar det bort en del ljud. Gott nytt år på er! 




Töltträning 30 december 2015


Vintern kom tillslut


5 timmars broddning

Idag så tog jag tag i något som var ganska bråttom, nämligen att brodda. Hovslagaren var ju här för bara några dagar sedan men då trodde jag att det var ett bra tag tills det var dags så jag köpte brodd och sätter i dem själv när det behövs, men det var ett stort misstag, haha.
 
Hilda hade inget tålamod idag och ville allt annat än och stå still. Hon ifrågasatte väldigt mycket varför det var nödvändigt. När jag höll på med ena frambenet, så fick hon för sig att gå iväg vilket slutade med att hon backade in och nästan ramlade in i en sopptunna, klanthäst. Men så var det givetvis ett broddhål som bestämde sig för att krångla. Jag lyckades inte få in brodden rakt utan den hamnade ständigt snett, hela hålets insida var snett. Jag smsade vår hovslagare i ren panik och fick tipset att med en gängtapp "skruva hålet tillrätta" eller hur jag ska förklara det, och det krävdes envishet. Jag har tappat räkningen hur många gånger jag lyckades tappa bort brodden och fick ägna flera minuter åt att lyckas hitta den igen.
 
Men sen så, 5 timmar senare så var jag klar. Det var ren lycka att få skruva i den där sista, jäkla brodden. Mina händer var helt blodiga och sår hade jag både så det räcker och blir över, men nu är hästen broddad och det passar bra till att det faktiskt snöade ikväll!
 
 

Träning i stormen

Idag var Hilda väldigt rolig och fin att rida! I förrgår så vilade hon och igår så vart det bara en skrittpromenad, så energi hade hon både så det räckte och blev över idag, men det är ju bara roligt så länge man lyckas fördela den rätt. Hon har ofta i början av traven ett ganska kort steg och vill inte riktigt sträcka ut sig, men det uppkommer när hon är för mycket på framdelen så det gäller att få över vikten till baken, vilket jag får av att nöta tempoväxlingar. När hon väl lossnar så är hon mjuk och jag kan både korta och länge steget utan problem. Galoppen har jag börjat jobba på att samla henne mer, och häromdagen så lyckades jag rida ihop henne så mycket att det gick lika snabbt som en kort trav. Jag kände verkligen hur hon jobbade med hela kroppen och det bara rann skum ur munnen. Så mycket samling kräver jag inte från henne längre stunder, utan vi lekte bara. Min lilla dressyrhäst!
 
Tölten var i skogen väldigt fin så jag tänkte att det får bli några sträckor fram och tillbaka på vägen också när mamma filmade. Dock fick vinden då för sig att komma så det kändes som om jag och Hilda skulle blåsa bort ett antal gånger, men när vi lyckades tajma de stunder då vinden va lugn så var hon väldigt fin. Bra bakben, lätt i handen och hon sökte sig ner i en trevlig form. Stundvis kom ju passtakten men det är mitt fel, då jag driver och tappar stödet i handen. Jag måste träna på att inte lätta för mycket i handen när jag ska driva utan att jag faktiskt kan sitta som jag vanligtvis gör, men det är ju bara en mental bit och den jobbar jag på!
 
 

Trots att vi på grund av den starka vinden höll på att blåsa bort, var hon väldigt fin ❤️ #icelandichorse

Ett filmklipp publicerat av A N D R E A M Ü L L E R (@aandreamuller)


Julafton 2015

Då var det dags igen, God Jul på er! För min del vart det ingen sovmorgon då det var dags för den årliga julaftonsritten i stallet som varit en tradition i hela 17 år. Hilda fick på sig sin fina tomteluva jag klippt hål för öronen i, glitter runt nosgrimman och flätor i manen dekorerade med röda sidenband. Jag fick höra från en del att hon var väldigt söt i sin utstyrsel och jag kan inget annat än och hålla med, hihi. Efteråt så var det en nöjd häst som fick gå ut i hagen och rulla sig i den lerigaste pölen hon bara kunde hitta, jag höll för ögonen så får jag ta och borsta bort allt ikväll ;)
 

Nya skor

 
Igår kväll när klockan närmade sig 01 på natten så kom jag på att hovslagaren kommer ju 09.00 idag, så hela dagens plan vart omkastad och jag som såg fram emot en sovmorgon fick istället när det fortfarande var svart ute, släpa mig upp och åka till stallet. In hämtade jag ett surt, lerigt sto som gärna hade varit ute några timmar till och var missnöjd över att få äta sin frukost inne. Dock var hon ganska snäll idag att sko, eller iallafall snällare än vanligt. Att bli skodd är inte Hildas favorit-syssla direkt, hon ifrågasätter allt som sker och det är minst 2-3 diskussioner varje gång emellan dem. Ett och annat tjuvnyp kan Hilda även bjuda på, men vår hovslagare är nog efter 2,5 år van, hehe.
 
 
Det syntes även på skorna att vi sammanlagt skrittar 20 minuter på asfalt varje dag, men det är ju bara en fördel. Skor är till för att användas och även så stärks ju Hildas leder och ligament!

Bett-problem

Den senaste tiden har jag och Hilda fått lite problem med att hitta ett bra bett. Det var en slump efter en ridtur jag kollade igenom hennes mun och såg cirka 1-2 cm in från mungipan ett litet, rött, märke på bägge sidor. Att hon hade det kunde jag inte veta om jag inte hade kikat i munnen, då hon var lika mjuk och fin att rida som vanligt så det tyder ju på att hon har inte ont av dem vilket är ett gott tecken. Jag lät henne vila från bett i några dagar och under den tiden forskade jag mycket, både på varför och hur det kan ha uppstått. Jag testade sedan en mängd med olika bett och de enda hon inte fick några märken är de med rak mundel, så jag har varierat mellan mitt vanliga raka tränsbett och kimblewick. Men jag vill inte behöva rida på kimblewicket så mycket, utan vill hitta ett bra, passande tränsbett som fungerar. Det raka tränsbettet gillar hon, men hon blir lätt stum på det efter ett tags användande så jag vill hitta något liknande att variera med.
 
Jag var såklart livrädd att det kan ha varit min hand som gjort märkerna, men det har jag kommit fram till att det inte är. Jag har många gånger fått höra att jag har en mjuk, följsam hand och jag tar knappt i henne när jag rider. Det enda är när jag pillar/kramar om tygeln och det är så löst att det kan inte skapa något märke. Alltså de uppkommer vid knappt någon tygelkontakt.
 
Märkerna hon fått har blivit efter tredelade bett så jag har testat både med liten mittdel, större mittdel, fasta ringar, lösa ringar, bettskivor (acavallo och vanliga) och en storlek större, men fortfarande så blir det märken. Hon går otroligt bra på tredelat, är mjuk och lätt i munnen och suger bra på dem. Så hon gillar dem, men något är det som skapar märkerna. Tandläkare hade vi ute för bara 2-3 månader sen och hon var väldigt fin i munnen, det var ingenting som behövde göras så det är inte orsaken.
 
Så nu ryker pengarna åt alla håll och kanter känns det som, i jakten på ett optimalt tränsbett som hon inte får några märken av. Jag tror att hon har en väldigt känslig mun och det bästa är raka bett, dem delade betten lägger sig på något sätt i hennes mun som skapar dessa märken. Dock blir hon stum och hård i munnen efter ett tags användande av det raka bettet, så jag vill hitta något med samma utformning som ett rakt men som hon inte lägger sig och blir stum på. Tredelat är det enda bett jag kan rida på utan att hon blir stum och det hon överlägset går bäst på, så det är två pusselbitar som inte går ihop och jag känner mig som ett enda stort frågetecken.
 

Två snygga pannband

Jag funderar på att införskaffa ett nytt pannband att ha på mitt micklem och psofsweden träns! Eftersom att det är mina fina, lite lyxigare tränsen är det klart att dem ska ha ett tjusigt pannband till. Helst vill jag ha båda såklart, men eftersom att priset då landar på ca 1200 kr känner jag att det är bäst att jag köper ett, då snål som jag är känner att det blir lite för mycket pengar för två pannband. Men då är ju den stora frågan - vilket ska jag ha? Jag gillar det översta som kommer från psofsweden väldigt mycket, det syns men inte för mycket. Det understa som kommer från hööks är ju bling rakt igenom, och det gillar jag också. Vilket tror ni skulle passa Hilda? Beslutsångest när den är som värst!

Ett nytt träns

Igår efter stallet så vart det en tur till Ninas häst och hund igen och för min del vart det två inköp, ett micklem träns och ett par viktboots där man kan reglera vikten från Karlslund. Då det var så fruktansvärt lerigt ute idag så får invigningen av bootsen vänta tills det fryser på lite mer. Tränset prövades iallafall och den där jätteskillnaden alla säger att det ska göra, kände jag inte men jag behåller det ändå. Hon trivdes med det och det är ju alltid skönt att veta att ens häst har ett träns som inte trycker på några känsliga ställen! :)
 
Visst var hon fin i det?

Att rida är så vansinnigt roligt

Efter en ganska hektiskt dag utan några stunder där jag kunnat sitta ner och vila, passade jag på att sitta uppe ett tag som den nattuggla jag är och kolla på youtube-videos, självklart på flotta islänningar ;)
 
Men jag känner att jag kan inte gå och lägga mig före jag dokumenterat dagens ridpass, då det gick så galet bra. Tölten var okej, men vad gör det när de andra gångarterna var helt otroliga!? I skritten har hon alltid haft lätt för att jobba med ryggen och när hon är lösgjord så kan hon höja den rejält, med 1-2 hovars övertramp. I traven och galoppen har hon dock haft svårare för det. I traven har hon gärna velat gasa på med huvudet i vädret och bakbenen släpandes efter sig, det viktigaste är att enligt Hildabus springa superdupersnabbt!
 
Idag dock så trampade hon under sig bra, jobbade igenom ryggen vilket medgav att hon fick en bra överlinje. Galoppen har inte riktigt varit likadan, men hon har där haft väldigt lätt för sig att bli lång. Bakbensaktiviteten har det inte varit något fel på, men jag har inte riktigt fått henne att sätta sig på bakdelen så mycket jag velat ännu. Jag har velat få fram känslan när jag känner att hon bär upp sig ordentligt, har en stabil form och där jag har ett jämnt stöd i bägge tyglar. Den känslan fick jag känna på idag, och underbart var det. Allt kändes så enkelt och jag kunde bara sitta i sadeln och gunga med i hennes stora, runda steg. Det är så galet roligt att rida och morgondagens ridpass ser jag fram emot något otroligt, hihi!
 

Världens bästa häst



Töltträning med Gladur

Någonting som jag har nämnt i tidigare inlägg är att min syrra är medryttare på en islandsherre vid namn Gladur. Han har inte blivit så mycket riden de senaste året så fokuset nu har varit att få upp kondisen på honom i grundgångarterna innan vi börjar stärka tölten igen. Men Frida som är ganska liten och inte har så mycket erfarenhet utav tölten har haft svårt att få fram honom i ens några steg av det, ville att jag skulle hoppa upp och testa vilket jag gjorde.
 
Gladur uppfattade jag som väldigt lätt töltad, men han blir väldigt lätt travtaktig. Mycket av det beror ju på att han saknar styrka i bakdelen och inte riktigt orkar bära upp sig ännu, men det kommer bli bättre ju mer muskler han får. Jag lekte även lite med de olika temporna och det som går enklast just nu är en blandning mellan mellantempot och det ökade, vilket är helt förståeligt då han naturligt får in bakbenen mer. Gladur är riktigt trevlig att rida och jag tror han kommer kunna bli väldigt fin när han får mer muskler och styrka. Det ska bli spännande att få fortsätta träna honom en gång i veckan :)
 

Ett roligt ridpass i kylan

Här uppe i Stockholm så har temperaturen legat på minus hela dagen, så det blev att hoppa in i overallen! Känner mig så klumpig i den och med en ridväst under dessutom, känns det som jag är en michilingubbe korsad med en stel pingvin. Det svåra är att hoppa upp i sadeln. Jag vet inte många gånger det gått käpprätt åt skogen och slutat med att jag legat sprattlandes på Hildas rygg och nästan fallit över, men sen så vänjer man sig och kan röra sig hyfsat iallafall. ;)
 
Hilda var väldigt fin och rolig idag att rida, lätt för skänkeln och mjuk i munnen. Precis så jag gärna skulle vilja ha henne hela tiden, men hon är ett sto och dagar som dessa får man utnyttja då det är inte alltid som hon känner för att vara så, haha. Träningen idag var väldigt basic, mycket övergångar och tempoväxlingar vilket fungerar utmärkt till att få henne lyhörd på mig. I traven har jag den senaste tiden även börjat rida i ett lite högre tempo än vad jag vanligtvis brukar, vilket medför att bakdelen aktiveras rejält och hon höjer ryggen bra, vilket gör att hon söker sig ner till en trevlig form.
 
Töltarbetet går även från klarsteg till klarsteg. Passtakten försvinner mer och mer, bakbenen kommer in mer in under henne och steget har blivit mycket lugnare. Att tölta "rundan" som jag kallar den för var väldigt jobbigt för henne förut, men nu är det ingen big deal och hon klarar den dessutom dubbelt. Underbart!!
 
Mina boots gav även under de första 10 minuterna upp och började istället jobba som som karledsskydd... ;)
 

Trav




Två screenshots från igår




Lilla Hilda är mormor

När min vän Elin var snäll och sökte upp några hästar åt mig på worldfengur så gjorde vi en väldigt rolig upptäckt, nämligen att Hilda är mormor! Det är Hera från kaptensgården, som är Hildas senaste avkomma, som fått föl. Namnet på Heras föl och lilla Hildas barnbarn, är Snotra från kaptensgården. Det stod även vem som äger dem så jag skrev till henne på facebook och fick även som svar två bilder på dem skickade till mig! Jag har ju sett Hera förut på bild, men bara som föl och nu så fick jag se en helkroppsbild på en lite äldre Hera. Hon är så fin och allt ser jag en liten Hilda i henne! Snotra är också superfin och har en väldigt häftig färg tycker jag. Det är så kul att släktforska inom hästvärlden och jag är så glad att jag lyckats hitta så mycket information om Hildas släkt. :)
 
Hera från kaptensgården
 
Snotra från kaptensgården

En utökad vill-ha lista

 
Bett från Hrimnir // Nosgrimma från Equitec // Viktboots från Karlslund // Täcke från Topreiter
 
Dessa saker ovanför är nog det som står högst upp på min vill-ha lista. Speciellt bootsen, då man kan reglera vikten på dem. Nu slipper man ha en uppsjö av boots i diverse vikter! Det är nog en av de smartaste uppfinningarna inom hästväg, haha. Top Reiter täcket är också någonting jag väldigt gärna skulle vilja ha, jag tycker det är väldigt snyggt. Hilda som är en stolt islänning, skulle nog uppskatta att få ha ett täcke som representerar hennes hemland på sig! ;)

Kvällssnack

Är det bara jag som inte riktigt hunnit smälta ännu att det redan är december och bara några få veckor kvar tills 2016? Året har gått så otroligt fort! Men till dagen. Planen var att rida men tyvärr hann mörkret före och dessvärre hade Hilda ett litet sår vänster bak, men turligt nog var det bara ytligt. Hästarna är ju broddade nu och det är med en klump i magen jag visiterar Hilda varje dag. Eftersom att hon är högst i rang och med en annan häst som gärna vill ta över den platsen, blir det lite fighter emellan dem två.
 
Men om de slåss för mycket nu i vinter så har vi faktiskt övervägt att låta Hilda få gå i en egen hage under vintern och gå in i stallet på nätterna. Skaderisken är ju så mycket större nu och att låta dem gå utan brodd i hagen vet jag inte om det är något alternativ, då halkrisken är så stor. Mellandelen av hagen är inte så bra naturligt dränerad, så det samlas ju en del vatten där som vid någon minusgrad blir isbana. Kanske ska utnyttja den delen och träna lite tölt on ice? ;)
 

Ett okomplicerat ridpass

Det gick verkligen så himla bra att rida idag! Allt var så okomplicerat. Hon var känslig för mina hjälper och sökte ett jämt stöd på bägge tyglar. Det behöver vi alltid i vanliga fall träna på i början av passet, men idag så satt allting redan så jag kunde bara rida och njuta. Underbart! 


Min bettsamling

- TVÅDELAT KY-ROTARY
Ett bett Hilda hatar, haha. Hon är inget direkt fan av tvådelade bett utan hon blir stum, stark och går emot bettet. Detta är förövrigt tillsalu om någon är intresserad, endast ridit med två-tre gånger och storlek 10,5.
 
- NOVABETT
Köptes i somras och har endast ridit på det ett fåtal gånger. Uppfattningen då var att hon inte gillade det men då prövade jag det också en uteritt där hon hade vilat några dagar innan, så hon hade en otrolig energi och mina förhållande hjälper var väl inte direkt dem hon lyssnade på i första taget ;) Ska ta och testa det någon dag igen!
 
- RAKT BETT
Hildas favorit-bett just nu faktiskt. Enkelt, simpelt och bra! Rider mycket på detta och tycker hon tar ett bra stöd på det.
 
- TVÅDELAT BAUCHER BETT
Köptes i samband med mina sprenger stigbyglar i somras och har endast ridit med det några gånger, av den enkla anledningen att jag kommit fram till att min dam inte gillar tvådelade bett. Men jag sparar det ändå, alltid bra att ha i sadelkammaren!
 
- TREDELAT MED PLATTA FRÅN BOMBERS
Ett av Hildas favoriter. Hon är mjuk och suger bra på detta. Köptes begagnat på facebook för ett tag sedan och jag är väldigt nöjd!
 
- TREDELAT SWEET IRON
Ett vanligt, tredelat tränsbett med smak av sweet iron. Hilda gillar tredelade bett och detta är en favorit!
 
- RAKT KIMBLEWICK
Används som ett finlirs-bett och när jag vill rida på lite mer osynliga hjälper. Jag använder det översta hålet vilket är det alternativet som på en skala av 3, är hävstångseffekten nummer 2.
 
- TVÅDELAT BETT
Köptes för mååånga år sedan då medryttarhästen jag då hade reds på tvådelat. Prövat det på Hilda som gav det tummen ner, men som jag skrivit om de andra tvådelade - det är ett bra att ha bett!
 
- TREDELAT BETT
Köptes på granngården här om dagen. Inte testat det ännu men köptes då mellandelan är mindre än på mitt andra tredelade tränsbett, sedan även för att det är vanlig metall. Har ju ett annat tredelat men med sweet iron.
 
- BOMBERS BARREL
Fyndade detta på facebook i veckan, endast prövat. Jag har inte hunnit testa det ännu men ser fram emot att få göra det, tror nämligen att Hilda kan gilla det här bettet!
 
- TREDELAD ISLANDSSTÅNG
Används som kimblewicket, när jag vill finlira och rida på lite osynligare hjälper. Jag använder det här bettet främst på uteritter när töltträning står på schemat.

Storm

Här uppe i Stockholm är stormen Helga på besök. Här i stallet öser regnet ner och vinden närmar sig 11m/s så hästarna får sova inne i natt, vilket jag tror dem inte har något emot. Hilda kom springandes när jag kom, helt dyngsur och står just nu och myser i boxen. Själv ska jag putsa sadeln och sadelgjorden som är dränkta i lera efter de senaste dagarnas uteritter. Nu får gärna snön komma! 




Svart bakgrund - hur gör man?

Något som är väldigt roligt och ganska vanligt, är att fotografera med svart bakgrund. Innan jag fick berättat för mig hur man gjorde så trodde jag man var tvungen att köpa svarta fotobakgrunder och allt lät väldigt avancerat, men så fel jag hade. Vem som helst kan ta sådana kort med vilken kamera som helst och det är inte alls svårt, faktiskt. Det vanligaste när man fotograferar hästar med svart bakgrund är att man ställer dem vid stallöppningen, 30% av hästen ska placeras utanför stallet och resterande 70% inne i stallet. Sedan är det bara att fotografera på!
 

Hilda-fotografering

Idag så fotograferade jag Hilda lite! Eller lite var det nog inte, det vart väl ungefär 200 kort men dessa fyra är mina favoriter än så länge. Det tar ju sin lilla tid att redigera och pyssla med varje kort, bara dessa ovanför tog väl 1,5 timma. Men jag har en del kort kvar och fixa med, vilket är perfekt att pyssla med när man har lite tid över. Vilket kort är eran favorit?