Länkad på blogg.se hemsida

Min statistik har verkligen gått i taket idag och jag har inte vetat varför, tills jag loggar in och ser att jag fått en PM från blogg.se. De gillade mitt inlägg jag skrivit om min och Hildas omkullridning att de publicerade det på blogg.se's hemsida. Jätteroligt att de gillade det och ganska häftigt ändå att det publicerades där! 
 
 

Full fart i solen

Stockholm bjöd på ett underbart vårväder idag med sol och plusgrader, och då spenderas dagen som bäst på hästryggen. Jag och Hilda gav oss ut på en lite länge tur utan några som helst krav. Vi värmde upp på det vanliga sättet och sedan så tog vi oss fram i de gångarterna vi kände för, riktigt mysigt. 

Galoppsträckorna vart långa och töltsträckorna med. Det var mysigt att bara få åka häst och kunna släppa kravet om att träna bort passtakten till exempel, bara låta det gå som det går och från tölt kunna fräsa upp till galopp. Vi la faktiskt pass två gånger idag också, jag kunde inte låta bli. När de kommer en perfekt galoppkurva som följs av en raksträcka, ja då är det pass som gäller.  Båda sträckorna vart med en förvånansvärt bra pass. Hilda förstod verkligen idag hur hon ska göra, hon fick till det med alla ben så vi kunde dra på i en ganska hög hastighet. Hur härligt som helst och damen frustade flertalet gånger på hemvägen! 


Mitt läskigaste hästminne

Mitt läskigaste hästminne var nog i somras, juli, när jag och Hilda gick omkull. Det var ett helt vanligt ridpass på banan och jag skulle sakta ner från trav till skritt, men stoppsträckan vart längre än förväntat och så snubblade Hilda till på en grästuva. Hon gick ner på knäna och jag hamnade bredvid henne, vilket inte var den bästa positionen då hon höll på ramla åt sidan mot mig, och då hade jag blivit krossad. Men min underbara häst, kämpar för att inte ramla på mig och hon försöker verkligen istället rulla åt andra hållet vilket hon även lyckas med. Jag hade åkt med ansiktet ner i marken och glidit så några decimeter vilket medgjorde att mitt ansikte var helt uppskrapat och blodet bara rann, jag kunde knappt röra det och smärtan var hemsk. Men som varje hästtjej var min första fråga så fort jag hunnit sätta mig upp till mamma; HUR MÅR HILDA!?!?!?
 
Hilda klarade sig bra, det enda var några skrapsår på frambenen som det blödde från men hon var inte halt. Hon vart chockad av händelsen vilket jag verkligen förstår, det gick så himla snabbt och jag tror ingen av oss hann märka vad som hände förrän vi båda låg på marken. Usch, det var verkligen obehagligt och jag har kvar små ärr i ansiktet, men att vi klarade oss utan större skador är jag otroligt glad över!
 
Första bilden togs bara minuter innan vi gick omkull och på exakt samma plats, och den andra bilden var en stund efter.

Tävlingsanmäld

Rubriken avslöjar en del, 30/4 så brummar transporten med Hilda iväg till Örnäs Gård i Kungsängen för tävling. Jag blir helt lyrisk av att skriva det, haha. Idag så skaffade jag mig ett medlemskap i SIF och anmälde mig direkt till tävlingen, pengarna flög åt alla håll och kanter kändes det som men det är det helt klart värt. Både jag och Hilda fick en blodad tand för tävlandet och planen är att 2016 försöka oss ut på några tävlingar om allt känns bra.
 
Vi kommer dock endast att tävla V5 och det tror jag kommer bli utmärkt. Jag är en tävlingsmänniska ut i fingertopparna och vill såklart vinna, men mitt mål för denna gång är att lägga tanken om att slå förra tävlingens poäng bakom mig och istället fokusera på att hålla henne i tölt hela varvet runt och lämna banan med en bra känsla. Att slå våra tidigare poäng är något jag självklart vill, men det distraherar mig för mycket så jag glömmer bort att rida. Jag kommer ha chansen att ha hunnit träna på oval i en månads tid före tävlingen, och då ska jag träna på att sätta mig in i tävlingssituationen. Jag vill kunna gå in i min och Hildas bubbla och utesluta allt runt omkring, det blir nog svårt men vi ska träna!
 
Ska någon av er tävla där?
 
Leriga men lyckliga<3

Gångartsträning

 
Fyra bilder från idag. Visst börjar hon bli fin?

Min drömgård

Är det bara jag som brukar fundera på hur mitt liv skulle se ut om jag skulle helt plötsligt bli miljardär? Jag kan sitta i timmar och bara planera hur min gård skulle se ut och vad för utrustning jag skulle ha exempelvis. Satt senast ikväll och drömde mig bort, och jag tänkte dela med mig av vad jag kom fram till:
 
Gård: Min gård ska vara avlägsen, den ska ligga mitt ute i ingenstans med mil till närmsta granne. Jag vill bo i ett ganska litet hus och min gård ska påminna om en herrgård. En stor grusväg in som avslutas med en fontän, och runt om ligger det små stugor där jag bor och bakom huset ska stallet vara. Jag ska även ha en stor hästlastbil som rymmer alla mina fyrbentingar, gärna med ett boende för mig så det blir praktiskt på tävlingsplatserna.
 
Stall: Två stycken, ett uppvärmt för vintern och ett vanligt för sommaren. Stallen ska båda vara stora och luftiga, svart- och vitmålade. Boxgallret ska vara som hos toppryttarna och dekorerade med guldknoppar. Boxarna ska vara minst 15x15 och vara fyllda med massa torv/spånpellets. Jag ska ha en spolspilta, solarium, foderkammare och givetvis en stor, rymlig sadelkammare.
 
Ridbana: Jag vill ha två ovalbanor, en paddock, ett gigantiskt ridhus, en ishall, en passbana och en rundkorall. Anledningen till två stycken ovaler är för att det ena ska vara i ridhus-format. Sedan givetvis en ishall, så man kan träna på is. Man vill ju lyxa till de så man kan följa sin planering, oavsett väder ;)
 
Hagar: Hästarnas vanliga hagar ska vara stora, rymliga och med mycket yta att äta på. Jag vill ha dem ganska plana så de inte snubblar och gör sig illa, utan det ska vara säkert för de att kunna dundra på i galopp från ena sidan till den andra. Sedan några sjukhagar, de ska också vara stora men formade så hästarna fortfarande inte kan röra sig i en annan gångart än skritt. Gärna kringelikrok former. Varje hage ska ha sin egna ligghall som är uppfylld med halm, och vattenkoppar så de aldrig behöver stå utan vatten.
 
Utrustning: Här ska det inte snålas. Specialmåttade Childeric i både svart och mörkbrunt till varje häst som ska checkas en gång i månaden så de fortfarande ligger bra. Mängder med träns från Psofsweden tillsammans med specialgjorda biothanetyglar i mina fingermått så de ligger perfekt i handen. G-boots i varenda vikt så det är bara att välja och vraka, specialgjorda sprengerstigbyglar och nätta islandsstigbyglar i äkta silver. Miljontals med täcken, allt från ofodrade regntäcken till ull. Täckerna ska vara specialsydda efter varje häst så de ligger perfekt på dem, gärna från Bucas eller Rambo. Betten ska specialgöras med hjälp utav en duktig tandläkare så varje häst får cirka 3 bett var, som ligger perfekt i deras mun.
 
Ryttarutrustning: Jag ska ha cirka 4 Samshield hjälmar, alla svarta men med olika dekorationer. Gärna med swarkovski och bling. Ridstövlar ska jag ha många från Amazona Sueca som är måttbeställda efter mina ben, i både dressyr- och allroundmodell. Färgerna ska vara i mörkbrunt, svart och whiskey. Ridbyxorna ska alla vara från Pikeur och Equiline, både med gripskoning och vanlig mocka. Ridtröjorna ska vara från alla möjliga lyxmärken, och till de kyligare årstiderna från 66 North. 
 
Hästar: Hilda givetvis, Hildas ena avkomma och några tävlingshästar på det. Gärna hingstar i klass med exempelvis Straumur frá Seljabrekku, Viking från Österåker och Hraunar frá Efri-Rauðalæk. Sedan gärna med en elittränare boendes i närheten som kan utveckla mig som ryttare tillsammans med mina hästar. 
 
Efter att ha skrivit det här inlägget är jag helt lyrisk, tänk vilken dröm att faktiskt få bo såhär. Att faktiskt få designa en gård efter den i sina drömmar, och att ha massor av flotta hästar att träna och tävla. Sedan givetvis lilla Hilda som kommer leva ett riktigt lyxliv ;)
 

Pannbands-pyssel

Något som jag pysslat med förut är pannband som jag själv pärlat och sedan sålt. Pannbanden vart ganska eftertraktade i facebook-grupper och jag fick en del beställningar, så jag sålde för några tusenlappar och mina kunder skickade alltid bilder på sina fina hästar i pannbanden de köpt. Jätteroligt verkligen!
 
Sedan ett tag tillbaka har jag dock tagit en paus från pärlandet men har smått börjat igen. Jag har gjort två pannband de senaste dagarna som pryder Hildas träns just nu. Att designa och fixa sina egna pärlpannband är jag glad att jag lärt mig, då det är så roligt att kunna skräddarsy och designa sina pannband helt själv! Jag har faktiskt börjat fundera på att även designa pannaband med tenntråd och strass. Jag har tänkt försöka mig på det någon dag när jag köpt allt jag behöver, så får vi se hur det går!
 
Några jag gjort:
 

Gårdagens & dagens ridpass

Igår och idag så bjöd Stockholm på ett underbart vårväder så jag och Hilda har båda dagarna gett oss ut på lite längre ridturer, hur mysigt som helst! Fokuset har varit samma sak, bromsen. Hon har hur mycket vårkänslor som helst vilket medför en massa överskottsenergi, som aldrig verkar ta slut. Det har därför varit svårt att och riktigt jobba henne, då hon även bestämt sig för att den sidförande skänkeln ska betyda fart.
 
Vi har därför jobbat mycket med start- och stoppövningar. Ner till halt, beröm och sedan fram igen. Det brukar vara det som fungerar bäst, men lika snabbt som hon förstod övningen idag glömde hon. Men så kan det vara ibland! Men de senaste dagarna har hon bjudit på en hejdundrandes tölt, helt taktren och med vinkellyft utan viktboots. Till och med i mellantempot. Igår var jag tvungen att dokumentera allt så jag hoppade av, satte mobilen i ett träd och filmade. Kolla tölten!
 

Tre saker jag saknar

- Sommarpäls. Hilda blir fantastiskt vacker i sin sommarpäls och hennes långa ben framhävs, samtidigt som hon får ett arab/welsh utseendé. Det är så himla skönt också när hästarna är korthåriga, man slipper klippa och kan rida ett normalt ridpass utan att de blir dränkta i svett. Hilda brukar fälla ganska sent så runt april/maj brukar hon ha fällt klart och sommarpälsen kommer. Jag får stå ut, bara några månader kvar!
 
- Sena sommarkvällar. Det är nog bland det mysigaste som finns, och att rida runt 21 tiden när kvällssolen smyger sig fram mellan trädtopparna är svårslaget. Jag känner att nu räcker det med vinter och varmare väder är väldigt efterlängtat, eller vad säger ni?
 
- Hänga i stallet dagarna i ända. Det gör jag iförsig alltid, men nu är det så vansinnigt mycket kläder man behöver ha på sig och sätter man sig ner en stund så är man så gott som djuptfryst sen, vilket jag som är väldigt frusen av mig inte gillar. Jag saknar att kunna rida i kortärmat och ha tunna ridkläder, och att inte behöva frysa på några månader.
 
Summa summarum, jag saknar sommaren. Haha!
 

Framtidsplaner

Nu till sommaren så går jag ut grundskolan och planen är då att ta ett sabbatsår. Jag är av olika anledningar väldigt skoltrött och behöver 1-2 år till att bara vila. Sovmorgon varje dag för att sedan hoppa på moppen till stallet, komma hem på kvällen, dagar in och dagar ut. Vila ifrån allt och bara andas häst, det är det jag behöver.
 
Gymnaiset kommer jag givetvis att gå och då kommer jag förmodligen läsa på distans, för att sedan utbilda mig till något inom häst (helst islandshäst) på Strömsholm och ha ett eget företag. I mitt företag så vill jag ha lite allt möjligt; försäljningsstall (köper in outbildade hästar, utbildar och säljer vidare), kanske har någon tjusig hingst man använder till betäckning etc. Jag vill satsa fullt ut på islandshästarna, det är de jag passar in i och det jag älskar. Att få träna och utbilda hästar är också bland det roligaste som finns!
 
Finaste, bästaste, duktigaste och sötaste Hilda! <3

Favoriter från Pikeur

Pikeur Candela Grip // Pikeur Naila
 
Nu till våren så har jag tänkt att dessa ridbyxor från Pikeur ska få flytta hem till mig. Jag har börjat intressera mig mer och mer för Pikeurs ridkläder och framförallt ridbyxorna. De är ju otroligt snygga och kvalitén har jag hört ska vara toppen. Jag äger i nuläget bara ridbyxor ifrån Hööks som fungerar bra, men jag funderar på att utöka garderoben med lite lyxigare kläder. Pikeur har ett sådant stort utbud av alla möjliga ridbyxor och helst hade jag ägt allihopa, men eftersom att priset är väldigt högt så har jag beslutat mig för att i nuläget räcker det med max två, och dessa har jag valt:
 
De blåa heter Pikeur Candela Grip och är en högmidjad ridbyxa med en helskoning av grip. De bruna heter Pikeur Naila och är en normalhög ridbyxa med en vanlig, helskodd mocka. De jag fastnade för hos dessa är de tjusiga kopparfärgade detaljerna, och något jag är väldigt svag för är brunt med koppar. Otroligt fint!

Min bästa vän

 
2 maj 2013, dagen efter vi hade köpt lilla Hilda. Då var jag 12 år och alldeles ovetande om vilket underbart sto jag kunde kalla mitt. Jag är så glad att jag har chansen att äga och få vara med denna underbara varelse dagarna i ända, då hon är verkligen helt fantastisk. Trots att vi i början inte alls hade det så lätt och jag trodde att hon var för svår för mig, så är jag glad att vi hittade varandra och bildade ett band jag inte har med någon annan, och aldrig kommer att få. ♥

GoPro kamera

När jag får råd och någonting jag måste köpa innan slutet av sommaren (anledningen är fortfarande lite hemlig, hihi), är en GoPro kamera med en magsele. Det kommer göra så att jag kommer kunna filma från ryggen när jag rider och det är väl roligt? Då kommer jag kunna filma när jag rider ut, tränar på ovalbanan eller till och med tävlar. Det blir ju en variation till de vanliga videosarna jag lägger upp och ni får verkligen följa med hur det känns och ser ut från ryggen när jag tränar Hilda, sen är det otroligt roligt för mig att kolla tillbaka på.
 
Jag har inte så höga krav på min GoPro, utan det enda är att den ska filma i HD. De "vanligaste" GoPro kamerorna går loss på ca 4'000kr vilket är för mitt ändamål för dyrt. Den billigaste jag har hittat kostar 1990kr vilket är bättre, sen kostar selen ca 450kr, så runt 2'500kr får jag räkna med att det kommer och kosta. Dyrt men en väldigt bra investering.
 
Filmen jag infogat här nere är filmat med en GoPro och det är väl ungefär så här jag också tänkt filma, fast skillnaderna är att jag kommer befinna mig i den svenska skogen eller på stallets ridbanor, och inte på Islands vackra miljöer vallandes på en massa islänningar!
 

Sno stilen av Hilda



Mitt intresse för islandshästarna

När vi letade häst så tänkte vi inte på rasen, det var personligheten som var det viktigaste och att vi köpte en trygg och säker ridhäst jag kunde ha kul med. Då var jag fäst vid tregångarna och hoppning, så drömmen var ju att hoppa in Hilda och ta några småskutt vilket vi även gjorde. När vi väl kunde hoppa så var vi faktiskt ganska duktiga! Högst hoppade vi 70cm och sen vart det småskutt på ca 30-40cm, vilket var höjden Hilda kände sig tryggast på. Att rida och träna islandshästar hade jag då inte något intresse för, och trodde faktiskt heller inte att jag skulle få.
 
Det medgjorde att Hilda tappade tölten ännu mera men det var inget jag tänkte på eller direkt brydde mig om särskilt mycket, då jag aldrig trodde att jag skulle vilja träna gångarterna ändå. Men så fel jag hade!

Hur jag fick upp intresset för islandshästarna vet jag faktiskt inte, men det var i slutet av 2014. Jag bestämde mig för att byta inriktning och plocka fram tölten vilket var lättare sagt än gjort. Vi har kämpat sedan dess och tränar fortfarande, men vi har tagit otroliga framsteg och jag är så himla glad att jag tog det här beslutet. De har gjort att jag träffat nya personer som idag är mina bästa vänner, jag har upptäckt hur underbart och roligt det är att träna gångarter och många nya dörrar har öppnats.
 
Jag citerar en av mina bästa vänner; Gör livet till en fest, rid islandshäst!
 

17 februari 2016

 
Det är så fint väder ute, perfekt för foto dessutom! Hilda var hur duktig som helst idag och jag är så nöjd. Hon var framme för skänklarna, jämnt sug i handen och lyhörd på mig och mina hjälper. Hon har vilat i två dagar så hon var lite av en tickande bomb, och det gäller att fördela energin rätt. När jag värmer upp henne blir det alltid efter framskrittningen joggning i grundgångarterna i en lång och låg form, endast fokus på att hon ska sträcka ut sig och jobba igenom hela kroppen. Då brukar hon vara jättefin efteråt och det är bara att börja jobba med det som stod på schemat för dagen!

Fröken bus

Hilda, Hilda, Hilda... Idag lärde hon sig, eller snarare upptäckte något som jag tror kommer vara ganska problematiskt, haha. När jag är i stallet med Hilda så brukar jag inte alltid stänga boxdörren helt utan ställer den på glänt, då det känns så taskigt att stänga in henne och så jag snabbt kan smita in och ta en puss, eller två ;) Det har aldrig varit något "problem", hon brukar gilla att stå där inne och kika på när jag fixar och donar.
 
Men att boxen ofta står på glänt upptäckte hon idag och även hur man kan öppna den. Jag stod och borstade henne när hon helt plötsligt går till dörren, puffar till med mulen och halva Hilda springer ut från boxen. Jag går ut och backar in henne, men så gör hon det igen och ännu mer den här gången. Det här repeterar hon ett antal gånger innan jag ger upp och sätter upp ett grimskaft. Då ställer hon sig vid boxdörren och börjar leka med den. Hon puffar till så den åker tillbaka på henne, då puffar hon upp den och så fortsätter det. Den sysselsättningen höll hon på med en stund och sen kollar hon på mig med världens ruffsigaste lugg och en riktigt söt busblick.
 
Lilla Hilda, busfrö!!
 

En sommardag i juli

 
Jag hittade dessa två kort i datan som är från ett ridpass i somras, och fick en enorm sommarlängtan. Ljust hela dagarna, värme, sommarpäls, svala kläder, ridpass sent på kvällen. Hur härligt? Nu är det snö, kyla, så mycket kläder att man knappt kan röra sig vilket kan vara mysigt, men nu har jag tröttnat på vintern och sommaren är varmt välkommen. Jag kommer dock faktiskt sakna min lilla rid-hage jag under sommaren rider i, så det känns lite sorgset att flytta efter nästan två år i det här stallet. Men det är det bästa för oss och jag hoppas Hilda kommer gilla sina nya kompisar hon i april får, det är två unghästar jag tror hon kommer uppfostra alldeles utmärkt! :)

Glad Hilda


Mitt favoritcitat

"Not everyone can hear the silent language between a horse and rider, not everyone can trust their life with a 1200 lb animal, and not everyone has the guts, blood, sweat, tears, and dedication needed to be a part of this world. But equestrians are no ordinary people and horses are no ordinary animals. The only ones who truly understand this world are the ones who are a part of it."
 

Passträning

Hildas ridpass idag bestod av ett lösgörande. Sidflyttningar, övergångar och någon passläggning. Väldigt basic, men nyttigt! En övning jag kommit på och brukar använda mig av är att man rider som följande; välj valfri skola (jag väljer skänkelvikning) och utför skolan på ena sidan av vägkanten/ridbanans ena spår, gör en övergång till en valfri gångart och sedan en nedsaktning för att utföra skolan igen. Det man ska tänka på i övergångarna är att de blir ordentligt gjorda, inget slarv utan hästen ska hela tiden ha med sig bakdelen. Det är svårare än det låter men den är fortfarande väldigt enkel så den kan användas till hästar i alla åldrar. Hilda blir väldigt lösgjord och lyhörd för mina hjälper med denna ridövning och jag rekomenderar den väldigt mycket till er!
 
Vi tränar som jag i tidigare inlägg skrivit inte passen så seriöst ännu, utan nu blir någon passrepa ibland. Idag la vi för första gången sen i höstas och den är snäppet bättre tycker jag! Dock är den fortfarande något energilös, så jag måste påminna mig själv om att driva mera. Men markbundheten börjar faktiskt smått försvinna, allt kan jag med mina ögon skåda ett litet svävmoment!
 

Vårkläder från Top Reiter

Tröja 1 // Tröja 2 // Tröja 3
 
Varmare tider är på ingång och vinterkläderna byts ut emot vårkläder. Jag behöver verkligen uppdatera min ridgarderob och framför allt fylla på den. Jag har på tok för lite ridkläder egentligen och det ska det bli ändring på. Men jag är snål, att lägga 1000kr på ett träns till Hilda känns betydligt bättre än en fleecejacka till mig, även fast det till mig är mer behövligt. Dessa tre vårjackor ifrån Top Reiter har jag spanat in, och de två första tycker jag är oerhört snygga, speciellt den gråa. Jag tycker Top Reiter har väldigt snygga kläder och jag ska ta någon dag och verkligen kolla igenom deras hemsida och se om jag hittar någonting som faller mig i smaken!
 
Har ni någon favorit av dessa?

Konsten att leta häst

 
När man ska köpa en häst och läser igenom annonser, så är det cirka hälften i annonsen som stämmer. Hälften av beskrivningen (om ens det) är hur hästen egentligen är och resterande information är sådant som inte stämmer. Man förskönar hästen och man får den att låta "bättre" än vad den egentligen är och det är först på provridningen man märker vad som var sant och inte, eller i värsta fall märks det först när man haft hästen några dagar. Det kan vara allt ifrån att den är trygg i hantering (efter en lugnande spruta), den är pigg (biter sig fast i bettet och drar), något stissig (hoppar till och är rädd för allt) och då är det inom parantes den riktiga sanningen, även fast hästägaren gärna beskriver hästen som det som står innan.
 
Varför egentligen? Varför ska man sitta och förklara hästen på ett sätt den inte ens är på? Det slutar oftast inte bra någonstans. Köparen får en häst den kanske inte alls passar ihop med eller klarar av, och det slutar med att hästen får byta hem ett antal gånger tills den kanske slutligen hittar rätt. Jag tror allt handlar om pengar. Man vill i sin affär, tjäna in ett så högt belopp som möjligt genom att säga att hästen är högre utbildad än vad den är etc, och tyvärr slutar det med att hästen drabbas. Om folk kunde förklara hästen som den är exakt och beskriva dess alla sidor, både de positiva och negativa, skulle det göra alla en tjänst. Främst för hästen. Då behöver inte våra kära fyrbenta flytta runt vilket för dem medför en stor stress, och kan direkt få komma till ett livslångt hem, med en ägare den framför allt passar ihop med.
 
Hur ser ni på detta? Jag är nyfiken!

Bombers Happy Toung

Idag så var det dags för mitt andra bett från Bombers att prövas, det med tungfrihet! Eftersom ett felanpassat tungfrihetsbett kan orsaka skador så var jag väldigt noga med att när jag passade in bettet se till så att det överhuvudtaget låg bra i hennes mun, vilket det gjorde. Den checken gjorde jag både före och efter ridpasset och bettet var som gjort för hennes mun!
 
Jag fick samma känsla på det här bettet som jag får på Bombers raka, så skillnaden emellan dem var inte så jättestor men eftersom de ligger an på helt andra ställen i munnen är anledningen till att jag kommer behålla det. Hon var väldigt pigg idag och de dagarna får man rida extra. Man måste hela tiden hålla henne aktiverad och i arbete annars så väljer hon gångart och pinnar på. Skänkelvikningar är de absolut bästa i de lägerna men vissa gånger glömmer damen bort att skänklarna även kan vara sidförande och inte alltid betyda fart.
 
Jag har tänkt rida på det i morgon igen så får vi hoppas att det går lite bättre då. Snön har ju även kommit tillbaka så nu är vägarna alldeles snöpackade och härliga!
 

Målen för 2016

- Rida stadigt i mellantempo tölt. Jag har precis börjat gå från det korta tempot till kortare stunder i mellantempot och där är det mest saker jag behöver jobba på. När jag driver upp så blir det oftast roll, och det uppstår när jag håller för mycket i henne. Jag måste ha en fjäderlätt kontakt i ökningen så jag vid minsta rollning kan ta en förhållning som hon faktiskt känner. För nu har jag mentalt ställt in mig på att hon kommer rolla fast hon oftast inte ens gör det, och att hon rollar beror endast på att kontakten blir för statisk. Jag måste lätta i handen direkt och hela tiden rida med små förhållningar. Träna, träna, träna!!
 
- Börja träna upp passen. Hilda har mycket pass i sig och jag lägger någon passrepa ibland, men nu rids hon som fyrgångare då jag fokuserat på tölten i första hand. När den sitter som den ska är jag sugen på att smått plocka fram passen och se vad hon har att erbjuda inom den gångarten!
 
- Stärka skolorna. Hilda är inte så jättemycket tränad inom skolorna och de enda hon kan är skänkelvikningar i skritt och trav. Öppna har jag börjat introducera henne för och sluta har vi försökt oss på någon gång. Men nu när vi får tillgång till ridbana igen så ska jag lägga ner mycket tid på att träna upp skolorna, då det är en såpass viktig grund och när vi kan de öppnas en helt ny värld med ridövningar!
 
- Försökt oss på åtminstonde en tävling till. Som jag nämnt ett antal gånger, Örnäs. När dem arrangerar tävlingar så vill jag, om vi känns i form, anmäla oss och ge oss på våran andra tävling. Både jag och Hilda tyckte det var otroligt roligt att tävla och förhoppningsvis har vi fått lite mer ovalbaneträning tills dess! Då ligger målet på att jag inte ska tappa henne i tölten. Jag måste driva maassor!
 

Invigning av nytt bett

Idag så kom mina bett! Jag beställde ett helt rakt och ett med en svag tungfrihet från Bombers vilket har gjort mig fullständigt pank, men det bästa till den bästa! Det raka bettet var det som fick provas först och Hilda gav det en massa tummar upp. På de vanliga, tradionella raka betten brukar hon bli stark och stum på. Det har ställt till det då jag inte kunnat arbeta henne med dem, utan de har mest slutat med att hon lagt sig i handen och ångat på i sitt tempo. Så jag har fått använda kimblewicket vilket hon gillar bäst, men jag vill inte alltid behöva rida på hävstång utan ha 1-2 tränsbett jag kan variera med. Och nu har jag gladeligen hittat ett bra alternativ!
 
Jag kunde arbeta henne med samma känsla jag får på kimblewicket vilket är jättehärligt. Hon var mjuk, lyhörd och hade ett bra sug i handen. I morgon ska bettet med tungfrihet provas och jag hoppas hon kommer gilla det också :)
 
En något smutsig men lycklig Hilda!

Ett kvällsinlägg

Efter att ha gått tre ganska intensiva ridpass på raken så är Hilda ganska trött. Så den planerade vilodagen idag var hon verkligen välförtjänd. Hon stod och myste i sin nytorvade box som var vidöppen vilket hon gillar, så hon hade möjlighet att både komma ut och säga hej eller stå kvar i boxen och kika på under tiden jag rensade samt sålde av lite träns. Min crackeled rock nosgrimma från Fákur är såld till en av mina bästa vänner och mitt vita Top Reiter träns är eventuellt sålt till en person på facebook.
 
Jag har börjat gilla de lite mer kraftigare tränsen vilket Hilda klär sig i och Psofsweden står mig varmt om hjärtat. Deras läderkvalité är oslagbar och dessutom är tränsen otroligt snygga. Jag funderar på att när jag får råd införskaffa mig ett tredje träns från dem och modellen jag spanat in är ingen mindre än Flying Change. Men det får vänta, än så länge går tränspengarna jag idag tjänat in till två bett från bombers som jag beställt hem. Hilda kan som jag tidigare nämnt bara gå på bett med raka mundelar vilket har gjort så att jag behövt rensa ut alla delade betten och sålt de, för att hitta nya bett men med raka mundelar som hon gillar. Och de två jag har beställt hem hoppas jag att damen kommer ge tummen upp till, annars är det bara och sälja och leta vidare. Då lutar det åt att prova de kända betten från Beris!
 
En härlig töltbild jag tidigare idag la upp på instagram. Samtidigt som det med flytten i april ska bli härligt att få tillgång till ridbanor igen, så kommer jag sakna ridvägarna där vi står nu något enormt. Där jag rider på bilden är min absoluta favoritväg. Den tar cirka 60 minuter att rida och det är både uppförsbackar man kan fräsa på i galopp upp för och svaga nedförsbackar man kan tölta nedför. Hilda tycker det är sååå roligt att fräsa på i tölt i nedförsbackar, så det går knappt att skritta ner för dem längre då hon har lärt sig att man kan tölta istället. Fort ska det gå! ;)

Hilda tar en sovpaus

Just nu såsitter jag i Hildas box gosar. Hilda var lite trött efter dagens ridtur och beslutade sig för att ta en sovpaus, på mitt huvud! Antar att jag får agera kudde ett tag till då damen är en riktig sjusovare ;) 


Träning av Gladur

Idag så var planen att jag skulle jogga Hilda i en lång och låg form tillsammans med min syrra som red Gladur. Men han har vilat i cirka 3 veckor så han hade en del överskottsenergi och stack med Frida ett antal gånger, så vi bytte häst. Jag hoppa upp på Gladur och Frida fick rida Hilda.
 
Gladur är så fruktansvärt stor med helt andra rörelser och han är verkligen tvärtemot Hilda att rida, så det blir lite skillnad men jag hittade hans knappar hyfsat snabbt ändå. Fokuset låg på att jobba honom lång och låg, så han höjde ryggen och började jobba med hela kroppen. I början stretade han emot ganska mycket och ville allt annat än och arbeta. Att ösa på i galopp var nog de som han önskade.
 
Det jag märkte på honom är att han gillar en ganska aktiv och lätt hand med små, små pillningar. Jag jobbade honom i den låga formen i grundgångarterna blandat med tempoväxlingar, vilket gjorde att han rundade sig fint med ett bra sug i handen. Jag red honom så i cirka 30 minuter innan vi red tillbaka hem igen, och arbetet verkar ha gjort sitt. Han var svettig, trött men nöjd. Han frustade nonstop och jag tror att han tyckte de var skönt att få jobba.
 
Gladur är en väldigt rolig och trevlig häst att rida, men man måste verkligen rida. Han blir lätt stark i munnen och spänd när han inte jobbas rätt, så det gäller att man får över vikten till bakdelen. Då lättar han fram och känslan när han bär upp sig är maffig. Det var kul att dressyra runt på honom lite och Hilda var en aning missnöjd, hon tyckte inte att hon fått galoppera tillräckligt. Mutade henne med extra mycket godis och sa att de tar vi igen i morgon! ;)
 

Trött häst = gosig häst




6 fakta om Hilda

- Hilda är endast 132 cm i mankhöjd. Det innebär att hon är c-ponny, men hon är faktiskt bara 2 centimeter från att vara b-ponny där gränsen går vid 130cm. Men trots det så bär hon upp mig på hela 172 cm väldigt bra, hur det nu går till, haha.
 
-  Hon är väldigt känslig. Hon vill alltid vara till lags och ska man ge beröm, så ska man ge överdrivet mycket. När Hilda inser att hon är duktig så blir hon så himla glad, hela hon lyser upp och hon börjar vifta busigt med huvudet.
 
- När hon vill att man ska klia henne på rumpan eller svansroten så backar hon in i en. Hon kollar vart man är, vinklar öronen bak och backar tills man är vid hennes rumpa. Då förväntar hon sig kli och blir oerhört sur om man inte gör det.
 
- Jag är den enda som kan hämta henne från hagen. När exempelvis mamma ska hämta henne så får hon ett klassiskt bensinstopp och går inte en meter. Hon fryser fast och även om man viftar med en grankvist eller liknande i luften, rör hon sig inte. Sen när jag kommer så går hon snällt med. Tokpålle!
 
- Hon är inte den gosiga typen. Hilda är inte den som älskar när man kramar henne eller liknande, hon är väldigt självständig av sig och tycker att en klapp räcker gott och väl. Men jag som älskar att gosa med henne får köra på lite tvångsgos ibland, hehe.
 
- Hon älskar när vi busar tillsammans. När vi är ensamma i en hage och jag springer, så sätter hon av i full fart och springer efter, givetvis blandat med ett antal tjusiga backut sparkar. Om jag vänder så ställer hon sig lite på bakbenen, gör en vändning snabb som en femöring och hänger på efter. Det är så otroligt gulligt!
 
Lagom road häst, hehe.

Tävlingssäsong 2016

Något jag verkligen har fått blodad tand för, är att tävla. Det är redan en vecka sedan vi gjorde våran tävlingsdebut och det var någonting både jag och Hilda älskade. Att springa på en ovalbana med en massa hästkompisar är i Hildas ögon bland det bästa som finns. Hon gjorde till och med glädjeskutt på framridningen, haha.
 
Nu när vi i april flyttar så kommer vi att få mycket bättre ridmöjligheter, två ovalbanor och 3 paddockar. Det kan inte bli bättre och jag har inte smält tanken ännu. Hur lyxigt? Då kommer jag iallafall börja träna regelbundet för någon av de 3-4 tränarna som kommer dit och så är planen att jag och Hilda eventuellt ska försöka oss ut på lite fler tävlingar i närområdet. Örnäs brukar arrangera några och deras tävlingar har jag faktiskt tänkt anmäla mig till, så jag kollar sifs tävlingspropositioner vardagligen ihop om att de ska ha planerat någon. 
 
Jag är så galet taggad och tycker det ska bli otroligt roligt! Hur det än skulle gå så är Hilda alltid bäst och jag är alltid så himla stolt över henne, min lilla vita springare! <3
 

Dagens tölt

Hilda har den senaste tiden börjat få mer kläm på tölten och tycker att arbetstempot vi oftast tränar i, är huuur tråkig som helst. Nu tycker Hilda att det ska gå undan, ju snabbare desto bättre. Ibland vill hon springa lite snabbare än vad hon för tillfället klarar av och det blir lite trassel med alla ben, men då brukar hon vara duktig och fixa det själv genom att sakta ner några steg. Sen är det full fart fram igen!
 
Det blir för min del mycket mer att jag behöver rida, och minsta lilla misstag jag gör blir det antingen rollning eller passtakt. Jag behöver verkligen stärka min bål så jag kan sitta ner och bromsa henne mera med vikten genom att sätta mig tungt tillbaka i sadeln. Men jag väger knappt någonting så det blir istället att jag studsar runt som en liten vante på henne. Haha!
 
En liten video från idag!
 

En pigg och glad Hilda

Att rida idag gick så otroligt bra. Hon har varit efter tävlingen en tickande bomb att rida med energi så det både räcker och blir över, men hon har varit så okoncentrerad och bara haft full fart fram i huvudet så de senaste dagarna har vi endast varit ute och galopperat av den värsta energin. Det verkar ha gett sitt resultat då den arbetsvilliga Hildan var tillbaka idag. Så för att lossa och verkligen mjuka upp henne ordentligt så la jag extra mycket tid på lösgörande övningar i skritten vilket är det som funkar bäst för oss. Jag red in på en vändplan vilket fungerar utmärkt som en liten volt, och där flyttade jag runt henne i både fram- och bakdelsvändningar samt förminskade och förstorade volter innan vi red vidare och gjorde skänkelvikningar tvärs över vägen tills hon var mjuk i kroppen.
 
Efter de arbetet var hon som en dröm att rida. Stora steg i både traven och galoppen och jag kunde enkelt länga och korta stegen medans hon fortfarande arbetade bra med ryggen. Och tölten, herreminjäklar vad den var fin. Jag kunde rida ända upp till det mellan/ökade tempot utan minsta lilla antydan på passtakt, och det utan boots. Det var bärighet och att i skuggan (som fungerar utmärkt som en ridhusspegel) både kunna skåda och höra ljudet av en ren tölt med nästan över vinkellyft, var så himla härligt.
 

Sommarlängtan


Jag satt och kollade tillbaka på gamla bilder och hittade denna som jag fotograferade i somras och den föreställer Hilda ätandes på en massa gräs i sommarhagen, och jag fick en sådan efterlängtan efter sommaren. Sommarkvällar är verkligen någonting jag gillar. Det är så otroligt härligt att vid 21 tiden kunna skritta ut på en kvällstur i kortärmade tröjor och sedan ta ett kvällsdopp, nu är det på med dubbla underställ och sedan overallen på det vilket kan vara mysigt till en viss del, men då ska det allt vara snö och några minusgrader. Nu är det bara grått, slaskigt och tråkigt ute. Men sommaren är snart här igen, tjoho!

En obehaglig situation

 
Igår under ridturen så hände det någonting som gjorde mig så fruktansvärt förbannad. Jag skrittade Hilda påväg till skogen där jag rider in för att komma till traktorstigen där jag rider, och skrittade förbi ett hus där en hund i mellanstorlek kommer utspringandes. Hunden kommer i en väldig fart när den närmar sig Hilda med mig på ryggen och det tar inte långt tid innan den halvt liggandes, hoppar runt oss med ett väldigt obehagligt skall och en aggresiv blick.
 
Både jag och Hilda var helt förskräckta av situationen och vi båda var chockade. Hilda frös fast och var i sin "bubbla". Jag fick knappt kontakt med henne och de tog kanske 20 sekunder innan hundägaren tillslut tog tag i hunden så vi kunde rida vidare. Något jag sedan blev chockad över var att det var ingenting om att personen i fråga bad om ursäkt eller liknande, utan det jag fick höra var att "Vilken tur att hästen är så lugn".
 
Ja, att Hilda i den situationen reagerade så lugnt som hon gjorde var för dem en väldig tur. Med en enkel spark från Hildas sida hade det kanske inte slutat lika lyckligt som det faktiskt gjorde. Jag är också väldigt glad över att Hilda är såpass trygg som hon är och att hon förlitade sig på mig, och att jag lyckades ta oss båda ut ur situationen oskadda. Men om man vrider på det - tänk om jag hade suttit på en ostabil häst som kanske hade satt av i sken vilket i värsta fall kunnat sluta väldigt olyckligt, med tanke på att händelsen inträffade på en ganska trafikerad bildväg. En sådan liten händelse hade kunnat sluta väldigt illa, allt för att ägaren höll en hund som brukar springa ut på liknande sätt, lös.