Lång och låg form

Äntligen börjar Hilda bli så stark i tölten att hon orkar bära sig själv igen! I förrgår så insåg hon hur skönt det är att jobba tölt i en lång och låg form, jag har försökt vägleda henne dit flera gånger men då hon inte har orkat bära sig så har hon slagit över till trav istället. Så ni kan ju gissa hur glad jag blev när hon sökte sig ner och ändå höll sig kvar i tölten, varv efter varv på ovalen, med bakbenen ordentligt under sig och en klockren takt. Så nu har vi haft tre helt otroliga ridpass där vi bara har tickat på i en massa tölt och försökt få mer kläm på det hela. Eller, det är snarare jag som måste klura ut hur jag ska rida för att störa henne så lite som möjligt men ändå vara där och snabbt kunna stödja upp om hon blir för lång. Lättare sagt än gjort! :)
 

Hildas bett

Just nu så rider jag och varierar mellan fyra olika bett. Två tränsbett och två stång, en på Hilda väldigt bra kombination och hon trivs väldigt bra på samtliga bett.
 
- Bombers Mullen Mouth
Hildas favoritbett, endast 10mm tjockt och det tränsbett jag rider på mest. Hilda tycker väldigt mycket om det här bettet och det är en stor skillnad på när hon går på detta jämfört med ett vanligt rakt. Tjocka bett fungerar inte Hilda på, hon har en väldigt liten mun och ju smalare desto bättre. På ett vanligt rakt hänger hon sig i handen, är allmänt hård i munnen och visar stort missnöje. Med detta däremot, hon är lätt i handen, svarar direkt på förhållningar och skummar som bara den. Jag är väldigt sugen på att komplettera detta med ett Pee Wee bett som faktiskt bara är 8mm tjockt. Värt att nämna är att ett vanligt rakt från exempelvis Hööks, är hela 13mm tjockt.
 
- Tredelat Valsbett.
Det näst senaste i bettfamiljen och något hon faktiskt går väldigt bra på. Jag får dock se över vilka ridpass jag väljer att rida på det, ett pass där jag känner att det kommer bli lite tjafs mellan oss skulle jag inte ta detta. Jag lyckas inte riktigt lösöra henne på det här bettet, hon hänger sig gärna fast i vänstertygeln och försöker jag få igenom det blir hon istället arg och biter sig. Däremot om jag rider på det när hon är mjuk och lösgjord, går hon som en dröm.
 
 
- Kimblewick
Hildas absoluta favorit-stångbett och något jag rider lika mycket på som Bombers bettet. Ett bett jag föredrar att använda när jag vill rida ihop henne mer och ha lite högre samlingsnivå. Ska jag träna mellantempo tölt ute i skogen är det Kimblewickbettet jag skulle använda. Hon går otroligt bra på det här bettet och jag brukar variera skarpheten mellan de två små hålen.
 
 
- Pelham
Det senaste jag köpt och något hon också faktiskt går väldigt bra på. Inte riktigt lika bra som på Kimblewicket, men inte långt ifrån. Jag tycker det är väldigt smidigt att man rider på två tyglar i och med att man kan bestämma hur mycket inverkan från stångtygeln man vill ha i varje tygeltag. Pelhambettet använder jag när jag vill ha lite mer samling, men jag får inte ihop henne riktigt lika bra då det är så många tyglar att hålla reda på, haha.


Eksemtäckes premiär

Idag så hade Hilda en välförtjänt vilodag vilket innebär en extra lång dag i hagen, långborstning och en allmän spadag. Vi har oljat hovar, borstat bort päls på benen samt broddat av. Eller, det sistnämnda gjordes i förrgår men det kändes väldigt vårigt att göra. Hon ska inte skos på ett tag så snösulorna får vara kvar ett tag till, men broddarna fick åka av. Hilda är alltid väldigt busig när jag ska hålla på med hennes broddar, hon har inget direkt tålamod utan tycker vi är klara när vi skruvat av en brodd och det är lite av en kamp att lyckas hålla upp benet i luften under tiden jag tar loss de resterande fyra. Jag brukar alltid lämna broddandet till våran hovslagare men hon kan ju inte gå med brodd fram tills maj, haha.
 
I och med att vädret också har blivit lite stabilare och håller sig till plusgrader fick det ikväll bli eksemtäckes premiär. Hildas absoluta favorittäcke (not). Hon blev så arg på mig när hon såg det och sprang runt i boxen som en tok för jag inte skulle lyckas trä på det, sedan vevade hon argt med sina bakben och piskade ilsket med svansen när jag knäppte fast alla remmar. Vi hade en ordentlig diskussion idag att har man eksem så måste man ha täcke!
 

Sitsträning

Egentligen så skulle Hilda ha vilat idag, men då vädret var så underbart gick det inte att låta bli att sadla på och bege sig ut på en liten tur. Det blev inte alls särskilt ansträngande idag, vi lunkade mest runt i trav där jag halva rundan red utan stigbyglar. Jag har på senaste tiden verkligen få ta tag i min sits, den har ju blivit helt katastrofal, haha. Så back to basic, den bästa sitsträningen görs utan stigbyglar. Efter bara några meter började magmusklerna bränna men jag lyckades pressa mig i 3 kilometer innan jag höll på glida av utav utmattning. Jag som trodde jag var vältänad nog att sitta ordentligt i sadeln! ;)
 
Att plocka bort stigbyglarna är något jag måste göra en stund varje ridpass. Jag märkte stor skillnad på hur jag kunde ge mina hjälper, jag kom åt henne bättre med mina underskänklar och en galoppfattning gjordes enkelt med att jag roterade mitt bäcken samt en lätt smackning. Det skulle vara roligt att filma ett ridpass någon gång där jag rider samma övning med stigbyglar men även utan, för att se om det syns någon skillnad. Skulle ni vilja se det?
 

Våren är här

Våren har anlänt! Just nu så sitter jag i solen efter att ha kommit tillbaka från skogen. Hilda och jag red givetvis ut idag och det var helt underbart. Vägarna håller på att torka upp så det börjar äntligen bli lite stabilare i marken ute, det är så svårt med all blandning av is och lera som det har varit och veta vart det går att rida. Vissa ställen går man igenom isen vilket är väldigt obehagligt, senast i torsdags så gick vi omkull då hon trampade igenom. Det gick som tur bra, vi landade båda mjukt i en lerpöl och blev bara lite blöta. Men läskigt är det ändå! 

(null)

Nya ridbyxor

Våren är på ingång och mina just nu enda ridbyxor är i behov av sällskap. Jag är ingen som gillar att spendera pengar på saker till mig själv, så när jag står på Hööks (min favoritbutik för ridkläder) och ska shoppa till mig själv så lider jag. Även fast jag är i behov av exempelvis ett par nya ridhandskar, så känns det som att kasta pengarna i sjön. Då kan ni ju bara förstå smärtan när man ska betala runt tusenlappen för ett par ridbyxor!?!? Behövligt plagg, men ack vad det skär i hjärtat. Är det bara jag? Haha.
 
Jag har iallafall bestämt för att årets ridbyxor ska vara bägge helskodda, det ena paret med grip och de andra med mocka. Jag föredrar mockaskoning före grip, men när jag rider för lite finare tillfällen så tycker jag ridbyxor med grip ser proffsigare ut. Men det är ju bara en smaksak :)
 
 
Blåa ridbyxor // Svarta ridbyxor

En ny nosgrimma

För ungefär en och en halv månad sedan så beställde jag en ny nosgrimma att ha till mina stångbett. Jag har länge varit i behov av en engelsk nosgrimma i islandsmodell, men inte tagit tummen ur handen eller hittat en jag vill ha. Velat mellan om det ska vara bling på eller inte, vad jag ska matcha med för huvudlag och allt sådant. Ni vet hur det är! Hur som helst, idag kom äntligen nosgrimman. Den är från Fákur och hade kommit bort med posten påväg från Danmark till Sverige, men hittades tillslut. Det fick bli en aachenmodell med två rader strass, superfin och väldigt neutral men ändå lite glittrig. Jag höll på köpa det tillhörande huvudlaget men tycker faktiskt att mitt nuvarande huvudlag passar bättre till. Det är liknande men med fyra rader strass istället.
 
Hilda fick premiärtesta sin nya nosgrimma tillsammans med pelhambettet på ovalen idag. Vi arbetade mycket samling, jag ville ha lite mer bärighet än vad vi vanligtvis rider med och sedan för att utmana mig själv lite. Hilda är väldigt mjuk och slingrig i kroppen, så det krävs lite extra fokus från mig att hålla ihop henne när hon tycker det är lite jobbigt. Slutar jag rida varje steg så åker gärna en bog ut lite för mycket eller så åker rumpan in. Särskilt i traven, där får jag slita! ;) Avslutningsvis blev det kravlöst arbete i tölt där hon fick ticka på några varv med fokus på avslappning. Dagens pass gick verkligen hur bra som helst!
 
Trött, svettig men en nöjd Hilda!

Pelhambett

Igår så kom mitt Pelhambett som jag beställde före påsken. Jag red på pelham för några år sedan men sålde det då det var ett gummiklätt och på tok för tjockt. Hilda har en ganska liten och nätt mun så det i metall passar mycket bättre. Smalt och bra! 

Att rida på dubbla tyglar är något jag kunde förut men hade totalt glömt bort nu. Fick sitta och läsa artiklar om det på Hippson innan vad man ska ha för tygelfattning, hur respektive tygel påverkas vid en förhållning och hur man gör en förhållning på enbart ena tygeln. Ganska klurigt men man får bukt på det ganska snabbt! Hilda stortrivs iallafall på sitt nya bett, skummar som bara den och tar ett ärligt och fint stöd. 

(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)


Inga mer tävlingar för oss

Som jag berättat i ett tidigare inlägg så skulle jag och Hilda ha tävlat den 7/4, men jag har faktiskt avanmält mig. Anledningen var att vi skulle inte ha kommit dit, bilen fick tydligen inte dra så mycket så vi hade inget annat val. Visst var det lite surt, men i efterhand är jag ganska glad. Att anmäla sig till den tävlingen kanske inte var det smartaste jag gjort, för det första ligger den två timmar bort med släp vilket bara det känns lite väl långt. Sedan skulle Hilda förmodligen varit superstressad efter den resan då hon inte är van att åka transport, och då prestera och koncentrera sig på en ovalbana med flera andra hästar tillsammans med mig som är så tävlingsinriktad och har nerverna utanför kroppen skulle inte sluta bra.
 
Jag skulle förmodligen få en blackout och utgå. Kul att resa två timmar för det ;) Det släpps tävlingar i höst som är närmare oss men det lockar mig inte överhuvudtaget att anmäla mig till dem, jag orkar inte åka runt på en massa tävlingar utan föredrar att hålla mig i skogen och träna själv på våran ovalbana. Det längsta jag kan sträcka mig för en tävling är på hemmaplan, ibland anordnas det prova-på-tävlingar som kan vara roliga att delta i. Då känner vi ovalbanan och alla som är där, en mycket bättre kombination för att lugna mina nerver. Haha!