Den magiska pusselbiten

Att träna tölt med handbromsen i är väldigt svårt. När Hilda är på det humöret kör hon upp huvudet, släpper ryggen och börjar svanka. Hon går inte fram till handen och blir även passtaktig. Ibland till och med travtaktig! Hilda är även så att hon tycker det är jättejobbigt att jobba fel, är jag exempelvis ute och galopperar utan att rida så blir hon trött direkt och saktar av. Sätter jag henne däremot på rumpan så skummet bara rinner, ja då kan vi galoppera med världens uppfärsbacke i flera hundra meter och hon är superglad.
 
Det blir därför extra svårt att försöka komma igenom ett problem i tölt när det är energin och avslappningen som saknas och Hilda är på sitt trotshumör, men ändå blir förbannad på mig av att vi inte töltar som ett team. Tills det slog mig - vad händer om jag i det läget när hon helt enkelt inte vill gör en explosiv övergång till galopp för att sedan göra en halvhalt ner till tölt igen? Sagt och gjort, jag testade och det var som den perfekta pusselbiten för det problemet. Hon blir efter bara några gångers repetition av övningen ordentligt framme till handen och vi bokstavligen dansar fram i tölt. Kvickheten genom att hon väntar på galoppen gynnar ju tölten något otroligt och känslan av att hon springer in i galoppen är faktiskt något jag då önskar!
 



Kommentera inlägget här:

Vad heter du?
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Endast jag ser)


URL/Bloggadress:


Kommentar: