Tävlingsanmälda

Nu ni, vet vi vad jag gjorde idag. Anmälde mig och Hilda till en tävling! Våran första riktiga och den går av stapeln 7 april. Nästintill halva stallet ska också tävla vilket är jätteroligt och känns tryggt. Det är inte bara jag som rider min första riktiga så förhoppningvis blir jag inte den enda med nerverna utanför kroppen ;) Jag beslutade mig för att bara rida en V5 den här gången vilket känns bra, det blir lite enklare för oss och inte så jättemycket tölt. Då kan vi fokusera mer på att ha roligt! Jag har inga som helst mål eller sådant, det är bara roligt att åka iväg på en utflykt och testa rida på en annan ovalbana.
 
Så nu blev ju vårat träningsupplägg lite omplanerat. Fokuset nu blir ju helt annorlunda och lite mer på riktigt. Jag vill ha henne mer välriden, svara på hjälper snabbare och allmänt känsligare. Sedan måste vi ju hitta vilket tempo i vardera gångart som är det bästa, tillsammans med hur formen ska va och hur jag ska rida för att få henne dit. Dagens uteritt blev lite så och jag kom fram till att skritt, trav och galopp måste jag rida med mer tempo. Men då måste jag få till samlingen, lyckas jag inte med den blir det bara fläng och det vill jag inte, haha. Det är när hon sätter sig på bakdelen ordentligt hon böljer igenom sådär härligt i skritten, får ett magiskt sväv i traven och blir helt tretaktig i galoppen. Tölten är ren tur, det kan pendla från dag till dag men om jag får drömma ska den va helt ren, en fin aktion och en lägre form. Den tölten får vi faktiskt till ibland och jag hoppas vi kanske kan ta med den till tävlingsbanan! :)
 
På fredag ska vi ha ovalbaneträning med några i stallet och få lite hjälp/pepp från en jätteduktig tjej i stallet!
 
Drömskritten.
 
Drömtraven, notera bakbenen!!
 
Drömgaloppen, men med mer fart där också. Då blir hon som på bilden men med ännu mer uppförsbacke.
 
Drömtölten. Från våren 2016 på våra kära gamla ridvägar. Här dock med 230g boots vilket jag inte ska ha på tävlingen! Då blir det utan boots :)

Vilodagar

Hm, jag funderar lite över hur ofta Hilda ska vila och vad för aktivitet som ska göras under vilodagen. Just nu vilar hon ungefär var femte dag vilket fungerar bra, hon tycker det är värdelöst med vilodagar och att hon har så mycket energi tänkte jag utnyttja till åtminstonde någon rörelse på vilodagen. Hon rör sig ju i både hagen och boxen, men hon är oftast lite stel dagen efter så att bara stå är inte riktigt det bästa för henne. En idé jag har är att låta henne skritta på lina, kravlöst men hon får röra på sig och sträcka igenom hela kroppen på böjt spår.
 
Hur ofta vilar era hästar och vad innebär en vilodag för dem?
 

Framsteg i tölten

Idag och några ridpass tidigare har verkligen en polett i tölten släppt hos oss. Jag har vågat rida och testa mer, så nu har vi kommit fram till att en högre samlingsgrad, mer drivning och att jag sträcker på mig är den bästa kombinationen. Sedan har hon även blivit mycket starkare efter all träning i djupsnö som blivit. Senast idag hade vi på hemvägen en sträcka som var helt magisk, takten var klockren, hon hade en bra bärighet och fick en jättefin aktion. Just en sådan tölt kan vi få fram med 230g boots och en svag nedförsbacke, men idag lyckades vi på raksträcka utan boots. Bilden i tidigare inlägget är inte ens i närheten av det vi fick idag!
 

Full fart i snön


En snöig ovalbana


Det här med hullbedömning

Jag tycker det är jätteroligt att hullbedömma hästar och har klämt på ganska många, jag har både blivit förfrågad och gjort när jag fått chansen. Haha. Något jag då lagt märke till är hur många som varit enligt mig, smått tjocka men klassats som normalviktiga eller till och med mot underviktig. Jag förespråkar smala hästar, de ska inte va tjocka och kan gott och väl vara mot det smalare hållet. Däremot verkar jag inte dela åsikten med alla, flertalet instruktörer har ansett hästar vara alldeles för smala men som jag tycker har varit perfekta i hull och ska definitivt inte gå upp mer i vikt. Mitt sätt och tänka kring detta är ändå upplärt av veterinärer och jag litar nog mer på dem i denna diskussion, faktiskt. Revbenen ska inte vara långt ifrån skönjbana och känner gör man vid sadelläget.
 
Hur ser ni på detta? Det vore roligt att diskutera med er! :)
 

Dagens ridpass

Hilda och jag hade idag ett helt underbart pass! Våran vardagliga runda är ganska lång och innehållande massa bra vägar som är utmärkta att hålla lite tempo på där jag vanligvis bara har skrittat. Så igår och idag har vi börjat jobba mycket tidigare än vanligt, direkt efter framskrittning fram i bägge galopper och sedan fortsatt med det som stod på schemat för dagen. Den uppvärmningen tycker jag fungerar jättebra och hon är mjukare än vanligt när vi väl börjar arbeta.
 
Idag har vi töltat massor, så snabbt att jag fick farttårar! I takt med att hon blir starkare och får mer ryggmuskler börjar hon orka bära sig mer nu och det märks ju om något av på tölten. Annars har vi jobbat lite lägre form i trav så hon får stretcha halsmusklerna och även komma under sig lite mer. Hon har väldigt långa bakben och tycker det är så skönt när hon får sträcka ut dem!
 

Mouth Butter inte alltid det bästa

De som har följt min blogg ett tag vet ju att Hilda får väldigt lätt märken i munnen av bett, inga stora utan mer en liten rodnad på bägge sidor kring lanerna. Efter mycket forskning och tandläkare kom jag på att Hilda visar sitt missnöje med ett bett genom att tugga på dem, vilket betyder att hon trivs inte med delade bett då det är alldeles för mycket som rör sig i munnen. När hon tuggar så råkar hon bita sig, det är inte svårare än så och uppkommer även om hon bara står i boxen med träns.
 
Lösningen blev raka bett för oss, men Hilda är väldigt kräsen med tjockleken på dem. Hennes absoluta favoritbett är sitt raka från Bombers, storlek 11,0 och endast 10mm tjockt. Aldrig mer ett märke sedan hon fick det bettet och hon tuggar inte på det.
 
I helgen dock så började hon tugga frenetiskt på det och jag förstod inte varför. Jag red på samma sätt, men hon sög inte tag i det utan bara tuggade. När jag sedan kollade i munnen hade hon fått märken, lite kraftigare än vanliga och tillslut för poletten ner. Jag köpte en såndär kräm från Effol med äppelsmak för mjukare mungipor, inte konstigt att hon inte vill suga och arbeta på bettet när det smakar äpple. Äpplen vet hon mycket väl att man tuggar!
 
Så idag diskade jag bettet ordentligt och hon var precis som vanligt igen. Inga märken, hon skummade som vanligt och var inte strävig i munnen. Så, ingen mer mouth butter för oss. Haha! Om ni vill se en liten film från idag kan ni se den på min instagram, klicka här för att komma till den.
 

Equestrian Stockholms schabrak

Alltså, enda sedan jag upptäckte schabraken från Equestrian Stockholm har jag återigen blivit en schabrak nörd. Min samling från dem är inte så stor, jag äger endast ett som är modellen Royal Classic men har kärat ner mig i ytterligare två jag gärna lägger till samlingen + en matchande vårjacka. Marinblått och brunt är väldigt snyggt på Hilda och två färger man även kan kombinera med ett gott samvete! ;)
 

Golden hour

Dagens ridpass blev väldigt spontant. Då jag behövde åka och handla mineraler före stallet trodde jag inte att vi skulle hinna rida, men nu är det ju ljust så länge så vi höll oss på ovalbanan idag. Väldigt mysigt när det dessutom var solnedgång samtidigt! Hon är verkligen så fin att rida just nu. Musklerna och styrkan börjar komma efter behandlingen och det är så roligt att hon äntligen orkar bära sig igen! Hilda tycker det är mycket roligare att arbeta när hon bär sig som hon ska och får en helt annan energi och glädje.
 
Nu jäklar börjar vi snacka ryggmuskler!

Ridhusträning

Igår så fick Hilda sin andra behandling utav Louise Sieka. Det stora målet är uppnått, ryggen är äntligen uppe och hon har musklat sig riktigt bra. Ingen svank längre! Snabbare än förväntat och det är bara att fortsätta som vi gör! Så denna gång fick hon lite akupunktur och lite fix med framdelen. Hon är lite spänd i musklerna just nu men det är inget konstigt, hon måste ju ha lite spänning för att hålla upp ryggen men det är något som kommer bli bättre med tiden. Nu är fokus på att hon ska vara tillräckligt stark så ryggen inte åker ner igen men ändå vara avslappnad. Allt går inte att fixa på en gång så det är en process under en längre tid.
 
Eftersom hon behandlades så lite igår så kunde vi idag rida. Vädret är lite ostabilt så vi bestämde oss för att hålla oss i ridhuset. Vi har jobbat mycket galopp idag och tränat på mellantempo tölt där jag försöker få henne att vilja länga halsen mer så hon slappnar av och bara tickar på. Stundvis är det väldigt bra, men det är lite av en utmaning, eller snarare en balans. Både Hilda och jag måste slappna av i exakt samma moment för att det ska bli sådär bra, jag måste komma ur min mentala spärr kring drivning och samtidigt behålla en mjuk hand och lätta direkt efter min förhållning. Jag har märkt att jag har väldigt lätt för att fastna, och då känner hon ju inte av mina förhållningar om det hela tiden är samma tryck. Ta, lätta, driva. De tre orden jag måste pränta in i huvudet och få mer rutin på.
 

Söndagstur


Hildas favoritträns

Hilda fullständigt älskar sitt Pioneer-träns från Psofsweden! Hon brukar inte alls tycka om låga nosgrimmor och då har jag testat remont med både nackstycke från PS och även ett Micklemträns, hon blir väldigt tungriden och kommer inte upp från bogarna. Däremot detta träns, hon går som en dröm. Lika underbar att rida och går lika bra som på sitt träns med engelsk nosgrimma.
 
Visst är hon vacker i det!?