Ett brunstmonster

Det är inte lätt att vara ranghögt sto i ett stall med hingst och typ 20 andra brunstiga ston. Hilda har det så jobbigt just nu med alla hormoner och är i någon slags ständig brunst nu för tiden. Det går knappt att rida, hon vill inte samarbeta och blir bara förbannad när jag ställer krav. Bara så enkelt som att hon ska ta en mjuk kontakt i en låg form gör henne vansinnig, hon drar upp huvudet och låser sig där och tjafsar jag emot backar hon tills jag ger mig. Det blir inte mycket ut av ridpassen nu för tiden, vi har senaste dagarna inte jobbat alls utan bara glidit runt i skogen i den gångart hon vill och hur hög form hon än vill. Ridit mest för motionens skull då hon blir lika sur av att vila. Men, vi kan ju inte sluta rida hela sommaren och dessutom har hon börjat falla ur lite i ryggen, dock så tror jag det beror på att hennes bete börjar bli knapert så nu har jag ökat stödfodringen.
 
Jag ska faktiskt iväg och köpa munkpeppar i morgon och ge henne. Förhoppningsvis kan det hjälpa henne att slappna av och bli lite mer lugn. Nu är det ju inte så värst långt kvar tills vi flyttar och då det är bara valacker där och något sto så kommer det nog lösa sig självmant, men tills dess känns det bra att ge något mot brunsten. Hon är ju inte alls intresserad av att bli betäckt och kissar överallt, men hon får ett jävla humör, haha.
 
Hilda när hon inte fick sin kvällspåse i tid. Arg som ett bi vevar hon med frambenet och gräver i protest ett djupt hål i boxen, haha.
 


Kommentera inlägget här:

Vad heter du?
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Endast jag ser)


URL/Bloggadress:


Kommentar: