Apple Watch i stallet

I tisdags så fyllde jag 18 år! Roligt och läskigt på samma gång. Jag fick av min pappa en present jag har förvånandsvärt mycket användning av, nämligen en Apple Watch! Jag som tidigare trodde det enbart var en klocka undrar nu varför jag inte införskaffat mig en tidigare. Det är en guldvärd pryl att ha i stallet och genom att den är ihopsynkad med min Iphone, kan jag göra nästan allt via klockan. Jag kan både ringa, kolla kartor, smsa mycket mer. Förstår ni hur smidigt det är när man rider ut? Inget mer behöva ta upp telefonen, vill jag svara på ett samtal gör jag det via klockan, lika så om jag behöver ringa någon. Jag får dessutom notiser från både Instagram och Facebook så jag kan enkelt se vilka som är nödvändiga att leta upp mobilen för!
 

Dressyrträning


Glöm inte övergångarna

Idag så körde jag och Hilda ett riktigt dressyrpass i ridhuset! Väldigt mysigt då regnet smattrade på tältduken. Jag kände att jag behövde rida igenom henne ordentligt efter några dagar i skogen så vi har fokuserat mycket på lösgörande, mycket sidförande och övergångar. Något vi slipar på just nu är att hon ska ta rätt galoppfattning med minimala hjälper direkt från skritt. Det går faktiskt väldigt bra, enklare i ridhuset givetvis då jag kan ta hjälp av kortsidorna men det går nästan lika bra ute i skogen! Sedan har vi jobbat skritt-trav-skritt-övergångar på volt i en lång och låg form. Jobbigt för oss båda men efter några gånger hade vi riktigt bra kläm på det hela. Det svåra är att behålla formen, ryggen och bakbensaktiviteten i både upp och nedtagningarna. Vi fick jobba långsamt och noga så det gjordes ordentligt, säkert ett tjugotal gånger i vardera varv tills det verkligen satt.
 
Övergångarna tycker jag är något man lätt glömmer bort, många börjar arbeta när man väl är uppe i gångarten - hur det gjordes verkar kvitta. Det är genom att traggla dem man får mer schvung i steget och ökar hästens styrka, det är nämligen då den arbetar som mest. Precis som att galoppen blir aldrig bättre än galoppfattningen, ett citat som verkligen stämmer!
 

En för lös nosgrimma

Vi har lite tränsproblem just nu! Nosgrimman till vårat Pioneer har alltid varit på gränsen till för stor men har suttit bra tack vare vinterpälsen. Nu är den alldeles för stor! Jag ska lämna in till en skomakare och se om man kan korta av sidostycksremmarna några centimeter så jag kan sätta den högre upp, nu sitter den nästan på näsborrarna vilket gör att snokremmen är för lös.
 
Hilda blir stressad av för lösa nosgrimmor, hon behöver den stabilitet som nosgrimman ger och nu sitter den så dåligt att det inte går att jobba henne. Speciellt nu när jag rider henne mycket kortare, då krävs det att hon är lugn och harmonisk i munnen så hon kan fokusera på rätt saker. Hur är det med era hästar? Föredrar de jättelösa nosgrimmor eller några som ändå sitter åt lite grann?
 
Jag skulle behöva kunna höja den några hål till och få den bättre vinklad genom att spänna ut spännet vid kinderna. Då sitter den helt perfekt!

Hilda är i toppform

Åh vad jag är glad efter kvällens behandling! Det var i stortsätt ingenting att göra, ryggen är inte det minska svankig längre utan hon är hur fin som helst och har blivit jättevig och smidig. Ryggen går att höja hur mycket som helst och har verkligen tagit sig snabbt muskelmässigt. Hon böljde oerhört fint när man tryckte på de punkterna som får in rumpan och höjer ryggen, det var så man stod med hakan i marken alltså. Hon fick lite akupunktur runt korset och någon i halsmuskeln, sedan tryckte hon till höger bak som hon lätt blir stel i när hennes gallor spänner sig. Så gallorna fick lite laser och nu ska jag införskaffa kylbalsam att ha på och linda de dagar hon vilar. För när gallorna är mjuka blir det ingen spänning i huden och då är "låsningen" höger bak ur världen.
 
Annars var hon klockren, jättefin kondition och bra musklad. Skitroligt verkligen och nu har man ju inspiration upp över öronen i att fortsätta träna och muskla ännu mer. Jag fick lite tips i hur hon ska lägga på sig mer vid manken och så pratade vi lite om Hildas farfar, Gáski, en linje som Louise också gillar och det är roligt att bolla hur hästarna med Gáski faktiskt är att ha och göra med. Bästa blodslinjen!
 
Kolla vad tjusig hon är!
Notera blodsmileyn på rumpan efter lite blod från akupunkturnålen... ;) Fobiträning för mig att se Hilda skitig!!

Träna utan stigbyglar

Jag måste verkligen börja rida utan stigbyglar. Idag så red jag i stortsätt hela passet utan och jag kommer ner i sadeln på ett helt annat sätt, jag kan verkligen rida mer med sitsen och få igenom mina halvhalter med magen mycket bättre. Dessutom så kan jag ju inte knipa med knäna som jag kommit fram till att jag gör, min position i sadeln blir allmänt bättre och mina händer blir stabilare.
 
När jag släppte stigbyglarna idag gick det så himla mycket bättre. Jag kunde ge lätta och tydliga hjälper utan att jag automatiskt ställde mig i sadeln och bromsade med låren. Vi har haft en liten svacka ridmässigt men jag kände att vi kom igenom den en aning bara av att jag fokuserade på hur jag satt. I morgon så ska hon iallafall få träffa Louise för en tredje behandling! :)
 
 

Hilda blir alltid lika glad när det kommer föl till stallet 😍 Ha ljud så hör ni små gnäggningar 😘

Ett inlägg delat av Andrea Müller - 17y/o (@aandreamuller) 13 Jun 2018 kl. 7:25 PDT

 

Kommunikationsproblem i ridningen

Nu har jag och Hilda lite kommunikationsproblem. Hon har ändrat åsikt om sitt Bombers bett från ett hon älskar till nått hon tycker jag borde slänga. Senaste gångerna jag ridit på det har det gått väldigt dåligt. Hon blir inte särskilt hård i munnen, snarare nonchalant och går emot handen. Jag rider lite skänkelvikningar, lirkar för lite samling men inget händer. Hon vill bara göra vänsterfattningar på det, försöker jag på en höger lägger hon sig i mellantempo tölt. Just nu går hon bäst på pelhamet men hon håller på att få lite skav av kindkedjan så jag måste lösa det innan jag använder det igen. Hon bråkar inte med mig på samma sätt med stång, hon blir lite snällare att rida men jag vill inte rida på stång hela tiden heller.
 
Jag tror problemet på det hela stavas brunst och farfars blodslinjer, en kombination som tillsammans kan gå en på nerverna. Halva ridpasset i fredags var vi osams och andra halvan gav jag upp, gav långa tyglar och lät henne göra vad hon ville. Jag ska försöka mig på ett ridpass med Bombers bettet i morgon men helt utan krav. Önska oss lycka till! ;)
 
Det hittades en omärkt Stroppy Mare flaska under städdagen i stallet och jag älskar att det togs förgivet att den tillhörde mig, haha! ;) Men vad jag älskar Hilda <3

Kandar eller pelham?

Fick en fråga om varför jag rider på två tyglar och om det var ett kandar jag red på. Tänkte att det är roligare att kunna svara lite utförligare så det får bli ett eget inlägg!
 
Bettet jag rider på är ett pelhambett, dvs inget kandar. Pelhamet ser jag som ett mildare och enklare kandar, det är ganska vanligt på starka hopphästar men fungerar även utmärkt som ett finlirsbett vilket är det jag använder det som. Ett kandar är ju två bett, så jag skulle faktiskt säga att pelhamet är som ett kandar fast det är ihopsatt som ett och samma bett. De fungerar ju på nästan samma sätt. Pelhamet kan man antingen rida på med en delta eller på två tyglar och jag föredrar det sistnämnda. Jag kan därför styra hur mycket effekt av varje tygel (bridongen eller stången) jag vill ha i varje tygeltag! Mestadels rider jag enbart på bridongen med en lätt kontakt i stångtygeln. Hilda tycker jättemycket om sitt lilla kandar! ;)
 

Lippizaner eller islandshäst?


Ett nytt sätt att rida tölt

Idag så har vi tragglat tölt! Jag har funderat lite på hur jag faktiskt rider tölt och håller på testa ett nytt ridsätt nu som faktiskt ger resultat. Något jag är expert på är att pilla i tygeln och ta förhållningar, jag gör det nästan omedvetet och det är väldigt sällan jag bara sitter ner, driver med en helt lugn hand och låter Hilda få testa sig fram själv. Släppa kontrollen lite och bara åka med. Hilda är sån att hon går absolut bäst när man låter henne vara, när jag rider henne utan tygelkontakt så tickar hon på varv efter varv utan problem, till och med vid utgången där hon gärna skiftar till trav. Därför testade jag idag samma ridsätt men med en lätt kontakt, inga pill i tyglarna eller någonting utan det enda jag gjorde var att driva.
 
Det enda är att hon blir lite för hög i formen, men det är inget jag oroar mig över. Hilda är inte byggd så hon naturligt går i en korrekt form utan det är faktiskt väldigt svårt för henne. För att Hilda ska gå i en korrekt form måste hon hitta den balansen själv, hon behöver bli såpass stabil i tölten att hon kan slappna av helt och sänker samt länger hela halsen, inte bara vinklar ner huvudet. Det är vad vi jobbar på just nu och idag var det flera gånger hon faktiskt kom ner och var helt avslappnad.
 
Om ni vill se film så finns det på min instagram, där heter jag @aandreamuller. Jag har öppen profil så vem som helst kan se dem!
 
Här ser ni hur fin hon blir när hon vågar länga sig och ta mer plats. Men det kommer! :)