Finslip på hjälper

Idag så gick det väldigt bra att rida! Inte perfekt, men jag är nöjd. Vi har jobbat mycket med skänkelkänslighet senaste dagarna och att hon ska vara kvick framåt, men även när jag rider in i en halt. Jag strävar alltid efter att det ska vara så enkelt som möjligt att rida, att bara hålla igång sin häst ska inte ta all ens energi. Ber jag hästen gå fram, då ska det ske nu och det ska fortsätta i det tempot tills jag ger ett annat kommando. Hilda stannar direkt när jag ber henne men nu försöker jag kombinera mitt röstkommando med sitskommando. Inte särskilt svårt då hon är så lättlärd, men det gäller att jag inte glömmer bort att faktiskt göra halt med sitsen också och inte bara med rösten som jag är så bortskämd med... ;)
 
Att hon ska gå fram direkt när jag lägger på skänkeln är däremot något vi jobbar lite extra med. Jag har dragit på mig någon jävla olat att jag gärna sitter och omedvetet tjatar med skänklarna. Skitjobbigt. Jag måste lära mig att inte driva heeeeeela tiden, bara när jag faktiskt ska. Därför försöker jag jobba upp Hildas känslighet igen som jag lyckats omedvetet träna bort, bra jobbat va?? Hahah...
 


Kommentera inlägget här:

Vad heter du?
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Endast jag ser)


URL/Bloggadress:


Kommentar: