Uppdaterad foderstat

För några veckor sedan så skickade vi iväg lite hösilage för analys som nu kommit tillbaka. Vi har en andraskörd nu som slogs i augusti om jag inte minns helt fel, precis då regnet börja komma igen efter torkan så det korta gräset blev snabbt fullproppat med näring. Därför kunde man enkelt lista ut att det skulle vara ett ganska kraftigt hö, men det är alltid så skönt att ha värden och utgå ifrån. Alldeles grönt och luktar gudomligt, hela stallet luktade sommar när vi klädde av den första balen! Haha.
 
Jag mailade även St.Hippolyt och frågade om de har en müsli som passar med hösilaget men även innehåller alla mineraler och det jag redan kompletterar med vid en låg giva. Jag blev rekommenderad deras NaturMüsli SOLO samt deras Glyx-Mash. När jag läser innerhållsförteckningen till de båda gillar jag vad jag ser då de är fiberbaserade och gjorda på naturliga ingredienser. Jag är väldigt noga med vad Hilda stoppar i sig och i nuläget får hon 1-2 kg lucern för proteinet, rapsolja för energin samt mineraler och foderjäst. Utöver det Krafft Joint, NAF Comfort och NAF B-vitaminer. Lucern vill jag gärna fortsätta ge så funderar på om det kanske skulle gå att byta ut bara mineralerna och foderjästen mot några deciliter av müslin. Himla svårt med foderstater men ändå roligt! :)
 

Ett till schabrak

Jag är helt kär i Equestrian Stockholms nya vårkollektion så jag unnade mig faktiskt ett! Det höll på bli båda blå där ett tag men beslutade mig för enbart ett, Ice Blue. Jag är väldigt svag för blåa schabrak och att Hilda är så galet snygg i dem gör ju inte saken bättre ;)
 
I paketet låg även ett fint kort med en rabattkod på nästa köp samt en smakportion av St.Hippolyts Naturmüsli, och den tycker Hilda är väldigt god. Full med en massa nyttiga ingredienser samt är vid liten giva redan komplett med alla mineraler. Sånt gillar vi!
 

Winter wonderland

Först och främst, vädret ute är helt magiskt just nu. Några decimeter snö och mer beräknas komma under natten, 5-10 minusgrader samt snötäckta träd. Så vackert och dessutom fotovänligt! Man har verkligen tid att kolla in miljön när man är ute och skrittar, haha. Vi skrittar en 30-40 minuter nu samt varvar med massage vilket börja göra skillnad, till min stora glädje!
 
Nu börjar hon vilja avlasta högerbak igen i takt med att gallan vänsterbak blir mjukare. Jag avvaktar faktiskt lite med equiterapeut nu när jag verkar få bukt med det själv. Jag älskar verkligen att massera Hilda och det är även väldigt intressant att forska i alla muskler och leta efter spänningar. Klämma och se vart de leder, vilka muskler som ansträngs vid ridning och hur man kan ta lite extra hand om dem. Jag har ju ingen utbildning utan är självlärd via google och youtube men då jag inte gör någon djupgående massage gör de ju ingen direkt skada. Masserar jag fel blir jag biten så jag har press på mig ;)
 

Back in the saddle

Åh, vad det är skönt att vara tillbaka i sadeln igen! Hilda blir väldigt glad när sadeln åker fram och tar mer än gärna emot bettet. Hon har så mycket energi och får tokryck om man gör ett ljud i fel läge, speciellt en viss typ av smackningar. Då börjar hon hoppa på stället och slänger busigt med huvudet! *hjärtögon*.
 
Just nu är underlaget hopplöst och våra vägar är hur isiga som helst, så våra skritturer blir fram och tillbaka i byn som ändå har ett hyffsat underlag. Lite sugen är jag på att rida till våran äng men osäker på om det kanske är för tidigt att börja pulsa. Det verkar iallafall som Louise kanske kan komma ut i veckan och kolla igenom Hilda vilket är toppen!
 

Frisk som en nötkärna

HILDA ÄR FRISK! Det syntes ingen hälta på varken böjda eller raka spår, inte ens vid böjprov. Det var inte ens värt att ultraljuda och korsförlamning kunde hon utesluta. Däremot så märkte hon att Hildas biceps och halsmuskel vänster fram var väldigt spänd, så troligen är allt bara orsakat av en rejäl sträckning. Det är svårt att säga om hon sträckt sig under broddbråket eller i hagen, men en sådan sträckning tar tydligen nästan två månader att läka ut så det förklarar ju att hon blev halt igen. Metacam tills i morgon och därefter börja skritta igång igen uppsuttet. Vi tar en månad med bara skritt nu och så tyckte Eva att vi ska få ut en equiterapeut att kika på muskeln innan vi börjar jogga igång. <3
 

I morgon blir det ultraljud

Våran igångsättning gick ju inte som planerat. Vi hade börjat trava lite smått vilket kändes bra, hon sökte sig lång och låg samt frustade. Inte stel utan snarare mjuk för att ha vilat så länge! I lördags morse var hon stel, halt och gallan var större än vanligt samt hård. Hon fick mer Metacam utskrivet och var redan i söndags som vanligt igen. Helt ohalt och trampade på rejält, gallan var även nere på sin normala storlek och mjuk. Jättekonstigt!
 
Vi ringde och bokade tid med Mälarkliniken och våran veterinär Eva som redan i morgon kommer förbi så kan vi ultraljuda benet. Kommer inte hältan därifrån blir det blodprov för en lindrig korsförlamning. Just stelheten får oss att misstänka det, men symptomen om svettningar och puls har hon inte. Jag har helt ärligt ingen aning om vad det kan vara, men det ska bli skönt att få det ultraljudat.
 

Vinterskoning

I tisdags så var våran hovslagare ute och skodde. Vi har fått någon decimeter snö men med glans is under så jag bad om fyra broddar runt om, men även så jag kan montera fast mina Polarpads! Hildas hovar håller på att breddas men de är för små för att kunna ha vanliga snösulor. Det skulle bara resultera i att hon trampar av sig skorna så jag testar Polarpadsen i år. Jag minns att jag köpte sådana för några år sedan men gav upp och slängde dem då de är fruktansvärda att klippa till. Nu fick jag tipset att värma de på ett element och klippa med en rejäl tång, vilket faktiskt fungerade. Fortfarande inte lika enkelt som instruktionerna påstår, man får ju fortfarande blåsor och blodiga handflator men man står ut ;)
 
Än så länge har jag bara positivt att ge dem! Inga styltor varken i hagen eller vid ridning. Dessutom mycket bättre för hovarna!
 

Tillbaka till vardagen

I fredags så kom strömmen äntligen tillbaka, tack och lov! Jag är helt slut efter dessa dygn och håller fortfarande på att återhämta mig med en massa sömn och värme. Däremot läste jag på SMHI att det nu varnats för ännu en storm, dock "bara" 9m/s tillsammans med en himla massa snö. Det cirkulerar redan helikoptrar över stallet så förhoppningsvis blir eventuella avbrott inte så långa. Men jag har täppt upp vatten och värmer upp sadelkammaren rejält, för säkerhetsskull. 

Hilda och jag har däremot börjat rida igen! Hon fick några dagars extra vila efter Metacamen och är precis som vanligt nu, äntligen. Vi skrittar igång och kommer fortsätta med det i någon vecka till, därefter börjar vi trappa upp igen. Hon har så mycket energi och är glad och arbetsvillig igen. Förmodligen vara hon bara överansträngd så nu lägger vi in fler vilodagar :) I morgon kommer även hovslagaren så då blir det fyrbrodd och på med Polarpads! Har aldrig testat sådana förut så det ska bli spännande! 

(null)


Förbaskade strömavbrott

Alltså, jävla strömavbrott. Natten till onsdagen drog stormen Alfrida in över oss och det var den värsta storm jag någonsin varit med om. Enligt SMHI uppmättes en vindhastighet på 25m/s som bokstavligen plöjt vårat område. Vårat hus ligger nämligen högst upp på en kulle så allt vi hade ute flög ner till grannhusen, bland annat en dynlåda som vi inte ens har hittat. Stod och borstade tänderna när den helt plötsligt kom voltandes ner för stupet. Någon timme senare gick även strömmen och nu är vi inne på tredje dygnet utan el. Inget vatten i kranarna, inga element eller belysning. Enda möjligheten att ladda mobilerna var genom bilen. Första dygnet slogs även mobilnätet ut så det gick inte heller att ringa!
 
Det låg stora träd överrallt och gör fortfarande. Igårkväll kom strömmen tillbaka för halva området inklusive stallet (tack och lov) så nu bor jag här nere. Sitter i sadelkammaren och bloggar just nu. Vårat hus är fortfarande strömlöst så vi jagade ikapp en Eon-bil här och frågade om det ens är på gång. Jag har dessutom skrivit väldigt arga sms hela morgonen till dem om att nu är det brådska, hehe... All mat i kyl och frys är ju förstörd och vi sover i ytterkläder och mössa. De åkte direkt ut i våra skogar och upptäckte ett nedfallet träd som nu tas om hand om. ÄNTLIGEN! Prognos är nu ström senast 18.00 ikväll, tack och lov.
 
 
(null)


Strömavbrott

Bloggen får sköta sig själv tillsvidare, stormen har slagit ut all ström sedan natten till onsdagen! 
(null)



Pannband i rosé

Kolla vad som låg i brevlådan idag! Ett pannband från Elegant Equestrian. De lottade ut ett klinkerpannband på deras instagram som jag hade turen att vinna. Tjoho!
 
Jag fick välja mellan silver, guld eller rosé på mitt pannband och slog faktiskt till på ett roséfärgat. Lite ovant för mig som vanligtvis köper allt i silver men jag är nöjd och glad över mitt färgval. Visst är hon fin i det?


Spända muskler eller kotsenskida

Hej och GOD JUL! Såhär tre dagar efteråt, men jag har mina anledningar. Kan ju inte påstå att jag fick en särskilt rolig julafton direkt, gick bara runt och oroade mig för Hilda och grät hela dagen. Hon var lika stel som om hon hade stått på box i två veckor, bakbenen hängde ju knappt med när hon gick. Det värmdes dock ur, vilket innebär att när hon hade gått några steg och kommit igång försvann hältan. Vi körde en massa korta promenader, mycket täcken och Biolight. Det gjorde lite skillnad men vi var ju som två frågetecken jag och mamma, vad tusan kan det vara??
 
Vi fick iallafall ut en jätteduktig veterinär morgonen efter som tyckte det var lika märkligt hon. Eftersom hältan försvinner efter några meter är det mest troligt något muskulärt, men då hon gärna avlastar vänsterbak vet man inte heller om det kanske är en inflammation i kotsenskidan. Fast då borde hon dels vara halt hela tiden, men även varm och ha puls. Vi fick iallafall Metacam utskrivet och förhoppningsvis räcker det, är det någon inflammation så försvinner den och är musklerna spända blir de avslappnade.
 
Bara en kvart efter hon fått första Metacamen började hon stretcha, vilket tyder ju på något i musklerna som släppt. Dessutom är hon helt ohalt nu, även när Metacamen gått ur kroppen!
 

En spänd ländrygg

Hilda har känts lite stel till och från enda sedan vi fick bråka med broddarna. Vi höll ju på i två timmar (givetvis med pauser emellan) men det är fortfarande lång tid att ha benet i luften. Jag har därför efter det arbetat mycket avslappning i låg form för att lösgöra bakdelen, men inte fått känslan att jag ridit igenom det helt. Vissa dagar, som exempelvis i fredags gick hon fantastiskt bra och jag fick henne ganska bra lösgjord. I söndags däremot var det något högerbak, relativt högt upp. Hon undvek gärna att belasta där vilket gjorde att den lilla vänstergalopp vi fick blev väldigt hoppig och stum. Det var ingen stelhet jag kom igenom ridmässigt så jag hoppade av.
 
Idag när jag skulle ta in henne kortade hon högerbak så jag bad en springa med henne, och hon travade inte helt rent men var däremot inte halt. Hon ville inte riktigt sätta under sig utan sprang precis som när man själv har muskelvärk, stelt med rakt ben. Det finns ingen svullnad, värme eller ömhet på benen men däremot kände jag på ryggen och hon var jättespänd i länden. Jag började trycka och pilla och hon var inte nöjd med det, bad även två andra att känna för att försäkra mig om jag inte inbillar mig och vi jämförde även med deras hästar. Vi hittade en liten knuta ovanför virveln som började "vibrera" vid tryck och jag tror det är boven i dramat.
 
Jag har ju turen att äga en egen Biolight så jag kommer köra akutprogrammet fyra dagar framåt, därefter follow upp i en vecka. Idag Biolightade vi två gånger på knutan för att få upp blodcirkulationen samt masserade. Hilda gäspade som bara den och blev helt vinglig så jag kom definitivt åt rätt ställe, dessutom började muskeln mjukna och hon började avlasta högerbak avslappnat igen. Sist tog jag tag i bakbenen och stretchade dem genom att försiktigt vagga in dem mot frambenen några gånger och hålla ett tag. Den kombinationen av Biolight, massage, promenader och stretching blir planen för några dagar framöver och lyckas inte jag får vi ta ut våran equiterapeut.
 

Fyra roliga fakta

- Jag rider alltid på 145g boots. Har gjort det sedan i somras och hon går så bra på det nu att jag inte vill vänja av henne. Jag upplever henne mycket stabilare med lite vikt och det gynnar både hennes balans och takt väldigt bra.
 
- Hilda är väldigt kräsen gällande sin utrustning. Hon tycker inte om att ha flera olika bett och träns, utan vill helst ha ett och samma (går att byta bett så länge mundelen är samma) för annars blir hon väldigt arg på mig. Hennes träns just nu är med ett nackstycke och sidostycken med vaggor från Psofsweden samt en tjockare aachennosgrimma. Skulle jag exempelvis rida henne på ett klassiskt islandsträns en dag så kan det ta upp till en vecka att få henne avslappnad igen. Väldigt bra för plånboken då det hindrar mig från att drunkna i träns ;)
 
- Hilda är väldigt renlig utav sig. I boxen undgår hon att råka gå i sitt bajs eller kiss, det händer att hon kan sova i det men annars lägger hon det längs väggen och låter det vara. Ute i hagen rullar hon sig aldrig i lera, utan hon föredrar torra platser. Jag fick frågan här om dagen om jag tvättar hennes täcken då de alltid är rena, men det behöver jag ju aldrig!
 
- Hilda älskar att ligga ner och sova. Hon brukar ha 1-2 sovstunder i hagen per dag och en granne till stallet undrade om hon ligger ner för hon är deprimerad. Fick ju nästan hålla mig lite för skratt när jag förklarade att det snarare är positivt, hon trivs så himla bra här och lägger sig ner just därför. Men det är så skönt att ha så trevliga grannar runt stallet som håller koll!
 


En utökad bettsamling

Wow, vilken otroligt snabb leveranstid Fagerbits har. Jag beställde bettet i fredags runt 17.00, fick ett mail några minuter senare att det var inlämnat hos posten och hade det i handen redan 14.00 idag. Precis som det ska vara! Snabbt och smidigt. Dessutom innehöll mailet en länk så man hela tiden kunde spåra sitt paket.
 
Jag var lite nyfiken på tjockleken till mundelen och blev väldigt glad när jag såg att det var samma tjocklek som mitt Bombersbett. Hilda vill nämligen enbart ha raka bett som max får vara 10mm tjocka, annars blir hon så galet tung att rida! Hon har haft det lite lugnare de senaste dagarna så det var ett utmärkt tillfälle att testa hur väl det går att lösgöra med deras stångbett, de har ju väldigt korta skänklar tillskillnad från de "klassiska" stångbetten som är hopplösa att rida annat än rakt fram på. Vi höll därför till mestadels av passet på åkern och jobbade en massa galopp för att också testa svängbarheten.
 
Kort och gott, bettet får högsta av möjliga poäng. Kan varmt rekommendera det!
 

Snö men inga snösulor

Idag har det verkligen snöat hela dagen och jag tror det ska fortsätta göra det under natten. Jättemysigt, däremot har Hilda inte snösulor än och skos inte förrän i början på januari. Så jag har slagit igång min kreativa knapp och måste därför fixa egna snösulor. Det finns ju massor av knep för hur man undviker styltor och det enklaste är väl att pensla på olja i hovarna, men det fungerade ju inte överhuvudtaget. Jag har testat glasslock tidigare som vissa använder, men för att de ska sitta kvar måste ju locket vara åt det förstora hållet och att trycka in en för stor plastbit under skon känns som något som kan bli väldigt vasst.
 
Det slog mig då att jag har en gammal gummi-matskål som har gått sönder, den borde ju vara alldeles utmärkt att klippa till och använda som sulor? Det är inget vasst material och det går dessutom att runda kanterna lite extra med en fil. Utsidan på skålen är även räfflad, det borde skrämma bort snön under hovarna ännu mer.
 
Kör ni med snösulor vintertid? Om inte, vad använder ni för alternativ?
 

Fagers Mullen Mouth

Har ni hört talas om Fagerbits? De är ganska nya på bettmarknaden men har ju redan blivit väldigt populära! Jag har länge velat testa deras bett men då Hilda inte kan ha delade bett så har jag haft lite is i magen och väntat tills de börjat lansera ett med rak mundel. Till min stora glädje så släppte de två nya stångbett i fredags, bland annat ett med Mullen Mouth-mundel som dessutom är i materialet Titanium. Det bockar av alla punkter på mitt drömbett så givetvis är ett sådant påväg hem till mig! Perfekt julklapp till oss båda. Ska bli så spännande att testa det i morgon när det kommer!
 


Sönderriden brodd

Minusgraderna har börjat komma nu tillsammans med den första snön vilket är jättemysigt! Det ligger lite pudersnö på backen vilket verkligen ger vinterkänslan och jag hoppas att vi får mycket snö i år, däremot inte före den 4 januari - då åker snösulorna på nämligen. Jag och Hilda var ute idag och fick till ett ridpass som började dåligt men avslutades bra. Hon var inte alls framme för skänkeln när jag satt upp och gick knappt fram, så när jag försökte börja jobba henne för att förhoppningsvis få igång rumpan bara snubbla hon. I det läget har jag två val, antingen ta en skrittrunda och nöja mig för dagen eller försöka komma igenom det. Jag gjorde en liten chansning idag genom att faktiskt släppa tyglarna helt och bara låta henne få galoppera på en stund. Då kom hon faktiskt igång ganska bra och började ta stöd på bettet så vi kunde avsluta med lite töltarbete på vägen igenom byn.
 
Väl hemma så insåg jag att ena tåbrodden bak hade blivit hel sönderriden. Jag hämtade därför mina lilla broddnyckel för att byta ut den men ena kanten var rundad så den passade ju inte, och där började kampen mot broddj*veln. Hämtade då min hovtång för att få bättre grepp och snurra ut den, men klart gick inte det heller. Skulle jag dra hela historien skulle inlägget bli hur långt som helst. Två timmar och ett tiotal verktyg senare samt lite rostlösande-spray men även fantastisk hjälp från stallägaren och mamma var det nära glädjetårar när broddfan äntligen trilla av.
 
Måste verkligen införskaffa mig slitstarka broddar eller bara bli duktigare på att byta ut dem, alltså det är hopplöst hur enkelt de slipas sönder. Har köpt elitbroddar men tänkte spara på dem tills nästa skoning när isen och snön förhoppningsvis är här.
 
Kolla mitt finger, slant med en skruvmejsel när jag tänkte bända och hamra ut den. Ps, hantaget till skruvmejseln gick även det sönder.

En av Sveriges största islandshästbloggar

Det är ganska maffigt att se statistiken växa för varje vecka och att andreamuller.se faktiskt har växt till en av de största islandshästbloggarna i Sverige. Jag är oändligt tacksam för att ni tycker om att följa oss och är så duktiga på att både kommentera och gilla mina inlägg, det hjälper mig att se vad för inlägg ni gillar bäst så jag vet vad jag ska göra mer utav!
 
Jag skulle jättegärna vilja lära känna er, mina bloggläsare, bättre. Så kan ni inte lämna en kommentar med lite information om er själva? Det vore jätteroligt att läsa vilka ni är. Vad ni heter, hur gamla ni är och kanske hur ni hittade hit. Har ni en blogg eller instagram får ni jättegärna skriva dem så ska jag kika in! :)
 

Den magiska pusselbiten

Att träna tölt med handbromsen i är väldigt svårt. När Hilda är på det humöret kör hon upp huvudet, släpper ryggen och börjar svanka. Hon går inte fram till handen och blir även passtaktig. Ibland till och med travtaktig! Hilda är även så att hon tycker det är jättejobbigt att jobba fel, är jag exempelvis ute och galopperar utan att rida så blir hon trött direkt och saktar av. Sätter jag henne däremot på rumpan så skummet bara rinner, ja då kan vi galoppera med världens uppfärsbacke i flera hundra meter och hon är superglad.
 
Det blir därför extra svårt att försöka komma igenom ett problem i tölt när det är energin och avslappningen som saknas och Hilda är på sitt trotshumör, men ändå blir förbannad på mig av att vi inte töltar som ett team. Tills det slog mig - vad händer om jag i det läget när hon helt enkelt inte vill gör en explosiv övergång till galopp för att sedan göra en halvhalt ner till tölt igen? Sagt och gjort, jag testade och det var som den perfekta pusselbiten för det problemet. Hon blir efter bara några gångers repetition av övningen ordentligt framme till handen och vi bokstavligen dansar fram i tölt. Kvickheten genom att hon väntar på galoppen gynnar ju tölten något otroligt och känslan av att hon springer in i galoppen är faktiskt något jag då önskar!
 


Tidigare inlägg Nyare inlägg